2023-04-03 11:43
Emelie Olofsson

Begreppet livslångt lärande har varit i ropet många år vid det här laget och används i alla möjliga sammanhang. Men vad betyder egentligen livslångt lärande, vad innebär det för individen och hur hänger det ihop med lättläst från Hegas?

Livslångt lärande – en definition, eller flera

Livslångt lärande kan definieras som en enskild individs möjlighet och ansvar att utvecklas och lära sig nya saker under hela livet [1]. Det handlar om att ge elever förmågan att lära sig lära, göra dem nyfikna, kreativa och innovativa och motivera dem att lära sig ännu mer. Här ingår också att ge dem verktyg till kritiskt tänkande för att de ska kunna ta välgrundade beslut och våga utmana sitt eget tänkande [2].
Men livslångt lärande är också en arbetsmarknadspolitisk term som beskriver hur skola och högskola samverkar med samhället för att få fram personer med den kompetens som behövs. Det handlar om att barn och unga, men även vuxna, ska kunna anpassa sig efter en föränderlig arbetsmarknad och vara beredda på att byta yrke en eller flera gånger under yrkeslivet.

Nyckelkompetenser för livslångt lärande

Europeiska rådet har formulerat åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Nyckelkompetenserna är överlappande och inte hierarkiskt ordnade och i alla kompetenser ingår kritiskt tänkande, analytisk förmåga och förmåga att samarbeta och kommunicera. Några av kompetenserna är läs- och skrivkunnighet; personlig och social kompetens, samt kompetens att lära sig lära. De andra hittar du på European Education Area.

Vad innebär läs- och skrivkunnighet?

Alla kompetenser framställs som lika viktiga, men grunden för väldigt mycket– om inte allt – lärande är läs- och skrivkunnighet. Europeiska rådet definierar läs- och skrivkunnighet som ”förmågan att muntligt och skriftligt kunna uttrycka sig förståeligt samt kunna identifiera, skapa, tolka och förstå olika grundtankar och idéer. Kompetensen innefattar även tolkning av känslor, fakta och åsikter. […] [Den är en] förutsättning för att kunna bli delaktig i och kunna påverka olika beslutsprocesser i skolan och i samhället i övrigt [2]

Läs- och skrivkunnighet grund för källkritik

I definitionen av läs- och skrivkunnighet ingår alltså att kunna tolka fakta och åsikter, vilket är avgörande för källkritiskt tänkande. Det krävs läs- och skrivkunnighet för att publicera sig och för att kunna förstå och tolka andras texter. God läs- och skrivkunnighet handlar om jämlikhet och allas rätt att lära sig lära, jämställdhet mellan könen när det kommer till utbildning och chansen att utveckla kritisk förståelse för medier och mediernas funktion i det demokratiska samhället. Det går inte att tänka sig ett verkligt demokratiskt samhälle utan läs- och skrivkunniga medborgare. Att vara läs- och skrivkunnig är makt!

Läs- och skrivkunnighet ökar chansen för livslångt lärande

Att kunna läsa och förstå texter är alltså livsavgörande så till vida att en elev som har god läs- och skrivkunnighet har möjlighet att påverka sin egen och andras framtid. Det kan låta deppigt för alla de elever som kämpar med läsningen, men så behöver det naturligtvis inte vara. Världen är full med personer som kämpat med skolan men ändå förändrar och förbättrar världen.
Jag ska inte säga att det är så enkelt som att en bok är lösningen för alla, men för många är det ni förmedlare – och tillräckligt lockande och lättlästa böcker – som gör att många elever med lässvårigheter blir läsare. Och får förutsättningar för livslångt lärande.

Lättläst i klassrummet

Många av Hegas böcker passar utmärkt för att arbeta ämnesöverskridande i klassrummet. De behandlar spännande och viktiga ämnen. De kan ge upphov till intressanta samtal och diskussioner. Och att de är lättlästa innebär att alla i klassen kan läsa, vara delaktiga och förbättra sin läskunnighet och därmed öka sina chanser till livslångt lärande.

Läsning + historia = sant

Romaner är ett av de bästa sätten att göra olika historiska skeden levande. Genom en fiktiv persons ögon blir forna tider verkliga på ett sätt som ingen faktatext lyckas med. På plats i tiden och Överlevarna låter barn vara med om några avgörande ögonblick i historien och tar med läsaren på hisnande och spännande äventyr.

Naturvetenskap i skönlitteratur – går det?

Teknik och uppfinningar, framtid och forskning – det finns naturligtvis böcker som passar in även inom NO-ämnena. Rymdresor och en dystopisk framtid i Den längsta resan; viktiga uppfinningar i Lisa & Max; sex och samlevnad i Närmare gränsen.

Faktaböcker i enklare kostym

Förutom all lättläst skönlitteratur finns det lättlästa faktaböcker att upptäcka. Serien Hegas fakta erbjuder fakta om sport, ovanligayrken, motor och viktiga ämnen som känslor, demokrati och klimat. Här finns mängder av ämnesövergripande samarbeten att ta tag i – idrott och hälsa, samhällskunskap, biologi, psykologi …

Läsning ger livslångt lärande

Genom att uppmuntra dina elever att läsa, och underlättar för dem att göra det med lättlästa böcker, ökar du deras chanser att bli läs- och skrivkunniga, källkritiska och lärande medmänniskor och medborgare. Du förbereder dem för deras livslånga lärande, en bok i taget. Lycka till!

 

[1] Samsynwikin: https://samsynwiki.su.se/wiki/Livslångt_lärande
[2] Westlund, Barbro: Att undervisa för livslångt lärande – didaktiska perspektiv


 

Hej!

Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium (galet länge, jag vet!) som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se – Emelie Olofsson