Vad krävs för att göra en barnbok lättläst?

Många tror att det bara är barn eller ungdomar med lässvårigheter, dyslexi eller koncentrationssvårigheter som behöver lättlästa böcker. Så är det inte. Alla kan behöva en lättläst bok ibland. Oavsett hur god läsare man är kan det ändå finnas ord eller ämnen som känns obegripliga. För de som saknar läsmotivation känns det kanske roligare om boken inte är för svår att ta sig igenom och för den ovilliga läsaren kan en lättläst bok vara vägen till en passande genre eller ökad läslust. Och för somliga kanske ingenting egentligen är lättläst, men åtminstone lättare än det som är riktigt svårt. Men vad är lättläst, egentligen?

Läslighet utmärker lättläst 

En lättläst text har en hög grad läslighet, vilket handlar om hur texten är utformad. För att bedöma en boks läslighet kan man bland annat titta på bokens layout, typsnitt och teckensnitt. En lång löpande text kan till exempel vara svårare att läsa än en text som får stöd av faktarutor eller illustrationer. Samtidigt är det viktigt att illustrationerna är enkla och lätta att överblicka och ligger nära texten som de beskriver.

Typsnitt och storlek spelar roll 

Olika typsnitt är också svårare att läsa än andra. Typsnitt med seriffer är lättare att läsa eftersom de binder ihop de enskilda bokstäverna till en helhet. Även storleken på texten spelar roll. I böcker för nybörjare är texten ofta 14 punkter eller mer men svaga läsare kan behöva extra stor text. Det viktigaste är att inte överdriva genom att försöka med både typsnitt, faktarutor, stor text och illustrationer. Då kan det istället bli rörigt och det som var tänkt att vara lättläst blir istället extra svårt.

Abstraktioner gör texten mindre lättläst 

En text med hög läsbarhet får inte innehålla för många svåra ord, alltså ord som är kluriga eller okända för läsaren. Abstraktioner är några av de klurigaste orden och uttrycken, vilket är vanligt i faktaböcker. Finns det många sådana ord i texten ökar svårighetsgraden och texten blir mindre lättläst. I skönlitteratur kan det också finnas många svåra ord, till exempel sammansättningar.

Sammansättningar kan göra texten lättare eller svårare 

Det finns två olika typer av sammansättningar, de som kan göra läsningen svårare och de som i vissa fall kan göra läsningen lättare. Det beror på om det är så kallade genomskinliga eller ogenomskinliga sammansättningar. I de genomskinliga sammansättningarna kan ordet delas upp och förstås genom de enskilda orden, till exempel jordnötssmör och bilbälte. I de ogenomskinliga sammansättningarna blir ordet inte alls mer begripligt eller lättläst även om man delar upp det, till exempel kvicksilver eller däggdjur. En annan typ av ord som klassas som svåra ord är nomaliseringar, alltså verb som gjorts om till substantiv, till exempel halvering, mätning och reaktion.

Det omdiskuterade begreppet Läsindex - LIX

Läsindex, även kallat LIX, är ett sätt att mäta hur lättläst en text är. Metoden bygger på en formel där antalet långa ord och antalet meningar i texten viktas mot antalet ord i hela texten. Men långa ord menas ord som innehåller mer än sex bokstäver. Genom en tabell kan man sedan se hur svår eller lätt en text är att läsa. Metoden har mött kritik eftersom den inte tar hänsyn till meningsuppbyggnader, bildspråk eller kognitiva funktionsnedsättningar. Trots kritiken kan det ändå vara en bra måttstock. Lättläst är mer än korta ord och antalet meningar, det handlar också om innehållet och hur välkända orden är för läsaren. Men att utgå från LIX kan lägga en bra grund för att vidare utforska och kunna avgöra om en bok är lättläst eller inte.

Nu är du förhoppningsvis lite mer insatt i vad lättläst faktiskt är. Nu är nästa steg att väcka läslust med lättlästa böcker!