Läslust

Hegas bloggserie För pedagogen vänder sig framförallt till dig som är pedagog i grundskolan. På vilket sätt blir barn och unga bättre på biologi av att läsa en roman? Skönlitteratur främjar lärande i alla ämnen – det är ingen nyhet. Men varför? Jag har dykt ner lite i frågan för att hitta svaren.

Du läsfrämjare. Du är en av de viktigaste personerna som finns. Och ditt läsfrämjande arbeta gör skillnad för läsare som blir sina allra starkaste läsande jag. Men visste du att det finns många sätt att läsfrämja på?

Vad är lättläst, egentligen? Många tror att det bara är barn eller ungdomar med lässvårigheter, dyslexi eller koncentrationssvårigheter som behöver lättlästa böcker. Oavsett hur bra läsare man är kan det ändå finnas ord eller ämnen som känns obegripliga. Så är det inte. Alla kan behöva en lättläst bok ibland.

Det finns en anledning till att så många låtar och böcker handlar om kärlek. Om kärlek som smyger sig på eller slår ner som en bomb. Om kärlek mot alla odds eller kärlek som tar slut. Vi människor är gjorda för att vara med andra och mycket i våra liv kretsar kring kärlek och relationer. Men det betyder inte att det är enkelt och friktionsfritt – snarare tvärt om. Ibland står vi handfallna inför våra egna känslor. Hegas har böcker om alla typer av kärlek och nu har vi på redaktionen plockat fram våra bästa tips inför alla hjärtans dag.

Hegas bloggserie För bibliotekarien vänder sig framförallt till dig som jobbar på folkbibliotek. Att vara ny på jobbet är … mycket. Det är kanske en ny stad, nya kollegor, nya arbetsuppgifter och om du precis tagit examen är det dessutom ett helt nytt yrke. Det finns tusen och en saker att tänka på och det är omöjligt att vara expert på dem alla från början. Därför tänker vi hjälpa dig med något som vi kan väldigt bra – nämligen allt som rör lättlästa böcker för barn och unga.

Oavsett om du är bibliotekarie, pedagog eller förälder kommer du någon gång försöka få ett motsträvigt barn eller ungdom att läsa. En del behöver övertygas att läsa en viss bok, andra behöver lockas att läsa överhuvudtaget. Så hur kan du gärna för att få barn intresserade av läsning?

Läsfrämjande arbete – vad är det? Vem gynnar det och hur gör man? Sätt dig i din skönaste läsfåtölj och låt dig inspireras av tips och idéer på hur du kan främja läsningen i ditt skolbibliotek!

Hegas bloggserie För pedagogen vänder sig framförallt till dig som är pedagog i grundskolan. Färre barn och unga läser på sin fritid. Barn och unga har allt sämre läsförståelse! Skolan måste få fler barn och unga att bli godkända i svenska … Alla som arbetar med barns och ungas läsning och utbildning möter uttalanden som de här nästan dagligen. Så vad kan vi göra åt det? Här kommer några tips på hur du kan inspirera dina elever att läsa mer!

Ett nytt läsår har just börjat och det betyder inte bara att det är 125 000 barn som går till skolan för första gången, utan också att det nu finns en massa föräldrar vars barn gått över från förskola till skola. Ett stort steg, många frågor och kanske lite oro. Hur ska läraren hinna med alla? Kommer mitt barn att klara sig? Hur blir det med läsningen? Vi kanske inte kan svara på alla frågor, men vi kan reda ut en del om läsning i alla fall!

Barn gör inte vad vi säger åt dem att göra – de gör vad vi gör! Du har säkert hört det slitna uttrycket många gånger förr, men det ligger något i det. Känns det motigt att tjat inte har någon effekt? Försök se det som en komplimang: barn och unga uppfattar vad vi vuxna gör som viktigt. Om vi visar dem att läsning är viktigt bara genom att själva läsa blir det enklare att prioritera den egna läsningen. Bli en läsande förebild! Här är 5 tips på hur!

För att bli en läsare behövs både tillgång till böcker och förmåga att läsa dem. Men även om böckerna finns och är tillgängliga på alla sätt man kan tänka sig, så uppstår inte alltid läslust. För att böcker verkligen ska nå sina läsare och väcka deras läslust behövs det någon som hjälper dem hitta, våga och orka öppna en bok. Det är här ni förmedlare kommer in!

Smaka lite på ordet: läslust. Har det inte allt? En allitteration, koppling till litteratur och något gott och härligt. Vad som upplevs gott och härligt skiljer sig såklart från person till person, men få tackar väl nej till muffins. Hegas inställning är att böcker ska vara just som muffins – snygga att se på, himmelskt goda och aningen beroendeframkallande. De ska vara ren och skär läslust!

Läsnycklar ger mer än bara läsförståelse. De öppnar också upp för ämnesöverskridande undervisning och gör läsningen mycket roligare.

Den 30 januari överlämnar Hegas en 70 meter lång pergamentrulle till skolminister Lotta Edholm. Rullen innehåller ett brev, undertecknat av över 1600 personer, som uppmanar skolministern att bemanna Sveriges skolbibliotek.

Känner du också kärlek i luften? Lagom till alla hjärtans dag kan du väcka den pirriga läslusten med ett kärleks-bokbingo. Du kan enkelt skriva ut brickan och dela ut på biblioteket, i klassrummet eller hemma.

Möter du elever som inte hittar en enda bok de vill läsa? Som med emfas säger att ”Det FINNS INGA bra böcker!”? Som nobbar alla dina förslag, hur peppig du än är, tills du är redo att kasta ut ungen med huvudet före?* Vi på Hegas menar att det aldrig är kört och att varje läst bok – kort, lång, grafisk serie, fakta – är en bra bok!

Rektorns röst om skolbiblioteks roll är avgörande. Det påverkar hur hela skolan ser på läsning. Hegas träffar en rektor vet precis hur man tar vara på skolbibliotekariens kompetens utanför bibliotekets väggar.

Under årets bokmässa i Göteborg samlade Hegas in namnunderskrifter för att uppmärksamma frågan om skolbibliotekariens roll i skolan. Vi tror att bemannade skolbibliotek är en förutsättning för en likvärdig skola. Nu hoppas vi att den 60 meter långa rullen, med underskrifter från omkring 200 personer som håller med oss, ska få politiker att vakna och göra bemannande skolbibliotek till det nya normala. Forskning visar att läsande elever har större studiemotivation och får bättre betyg. Och eftersom fler elever blir läsare om de har ett bemannat skolbibliotek blir det helt enkelt lättare att klara skolan för de som har en skolbibliotekarie som resurs!

I Askersunds kommun finns ett stort intresse för motorer. Detta vill bibliotekarierna Lisa Bagger och Malin Räftegård ta vara på. Med hjälp av Hegas-stipendium drar de i gång ett läslust-projekt där ungdomarna erbjuds böcker om motorkultur och EPA-traktorer. – I och med att motorkulturen är så stor i kommunen kan vi nå många ungdomar på detta sätt. Vår förhoppning är att böckerna ska skapa nyfikenhet, bli ”en snackis” och kanske på sikt öka läslusten hos ungdomar. Det är en förhoppning, naturligtvis, men väl värt ett försök, säger Lisa och Malin.

Hegas förlag kan stolt presentera … Läslust åt alla! Vår första alldeles egna tips- och tricksbok för pedagoger och bibliotekarier är äntligen här. Fin och peppig och alldeles otroligt snygg! Om vi får säga det själva.

Högläsning, bildstöd och bokryggspoesitävlingar. Skolbibliotekarien Anette, högstadieäraren Sara och specialläraren Johanna delar med sig av sina superknep för att väcka läslust.

Locka till läsning med genrehjul eller bokbytardagar! Specialläraren Helen, förskolläraren Maria och läspedagogen Jenny delar med sig av sina superknep för att väcka läslust.

Vet du vad som sänker tröskeln till läsningen? Läslust. Vet du vad som väcker läslust? Rätt bok på rätt nivå till rätt läsare. Men varför tjatar vi om att läslust sänker tröskeln till läsningen?

Tre bibliotekarier delar med sig av ett superknep var för att locka till läsning. Från litteratur överallt till högläsning ... Häng med och få inspiration!

Stallarholmsskolan i Strängnäs får Hegas Stipendium 2020! Läsprojektet på skolan har till syfte att uppmuntra eleverna i årskurs F-6 att våga byta både genre och författare. Dessutom ska fysisk aktivitet involveras i projektet.

Kävlinge kommuns skolbibliotekarier hjälps åt att sätta ihop både klassuppsättningar och lärarhandledningar. Idag finns handledningarna tillgängliga för alla och används och uppskattas av människor över hela Sverige. Startskottet för samarbetet och de uppskattade verktygen var en teaterföreställning. Sju år och flera böcker senare fortsätter de att arbeta som ett team.

En komradio sprakar till och någon frågar någonting om mat och krokodiler i samma mening. Det är inget man hör så ofta på en redaktion för lättläst men på Tropikariet i Helsingborg är det vardag. Här kombineras teori med praktik, och Charlotta Strid Pålsson och Johnny Möllerström menar att det är just upplevelsen som gör att det man läser får fäste och blir begripligt. Här blir fakta man lär sig i klassrummet verklig.

Den 14 oktober 2019 delade Göteborg stad ut årets årkurs 3-bok. Boken var SPLEJ – Mysteriet med häxan av Torsten Bengtsson. En av dagens talare var Anna Månsson Nylund. Hon har själv använt boken i sin undervisning och vet hur du jobbar medvetet och engagerande med läsning i klassrummet.

Vad händer när du arbetar läsfrämjande över flera gränser? Kanske blir det en fysisk bok! Boken Rimlikt är en del av projektet Selmas Ettlingar som Malin Edgren drivit tillsammans med första klass på Hultbergsskolan i Karlstad.

Utanför plan är en serie om basket, men kanske ännu mer om relationer, lust, längtan och att våga vara sig själv. Böckerna lyfter både sex och samtycke men också hur alla tycker om olika saker och har olika typer av lust och längtan. Hegas frågade bibliotekarien Denise Kylvik vad hon tycker om den svettiga basketserien.

Det enkla svaret på den frågan är att barn och unga vill läsa skräckböcker. Det lite längre svaret på frågan handlar kanske istället om varför just skräck är så lockande eller vem som borde läsa skräck. Och måste skräck nödvändigtvis vara läskigt för alla – eller ens läskigt alls? För att verkligen kunna svara på det ställdes frågan till någon som vet mer. En person som arbetar nära de barn som verkligen älskar just skräck.

Vissa barn älskar faktaböcker och slukar allt som kan svara på deras frågor eller berätta hur någonting fungerar, ser ut eller kom till. För andra är fakta bara information som staplas på hög och något som är svårt att känna lust kring. Kanske är det för att det inte ges lika mycket utrymme för fantasi? Men så behöver det ju faktiskt inte alls vara! För även när det handlar om fakta, så kan du med hjälp av fantasin göra det riktigt spännande, tokigt, roligt och lustfyllt. Hegas tipsar om fem sätt att göra faktaläsningen rolig(are)!

I samtal om hur man främjar läslusten och får barn eller elever att läsa mer, eller överhuvudtaget, dyker ordet tröskelbok ofta upp. En tröskelbok kallas också för ingångsbok, och är precis som det låter en ingång till läsningen och en bok som sänker tröskeln för läsaren. Men varför behövs de och vilka böcker är egentligen tröskelböcker?

Pedagogerna på Västra Berga i Helsingborg storsatsar på skönlitteraturen i klassrummet för de allra yngsta, årskurs F-3. Genom bokpåsar, temaveckor, teater och diskussioner väcker de intresset för böcker och uppmuntrar barnen till att lära av varandra.

Jack Werner är bland annat känd från Creepy-podden och Metros Viralgranskaren. Han älskar en bra historia men tycker att det är viktigt att vara källkritisk. Men hur lär du dig egentligen att vara det? Och hur avgör du om det du läser är sant? Jack delar sina bästa tips.

Läsglädje får dig att läsa mer. När du läser mer blir du en bättre läsare. En bättre läsare vågar läsa och förstå texter som känns svåra eller inte är riktigt lockande. Det är skillnad på en text du måste läsa och en text du vill läsa. För att motivera dig till att läsa den första måste du känna att du kan.

Sommarboken på biblioteken under sommarlovet är ett av alla sätt att hålla läslusten uppe mellan terminerna. Det är inte alltid lätt att få barn och ungdomar att prioritera läsningen när det finns annat som lockar – men det är viktigt!

Läslusten är viktig för demokratin säger Susanne Behrendtz, legitimerad lärare. Därför är det viktigt att hjälpa barn att komma dit i sin utveckling, att de kan läsa vissa texter av lust och andra utan motstånd. För Susanne handlar läslust om lusten till nya upplevelser, världar och tankesätt. Men hur gör man egentligen för att öka läslusten hos eleverna?

Att jobba läsfrämjande handlar till stor del om att främja läslusten. Att gå från läskunnig till att identifiera sig själv som läsare kan vara en väldigt lång resa att ge sig ut på. Extra långt känns det om man har det kämpigt med läsningen. Vi har samlat 3 knep som ökar läsfrämjande.

Sociala medier för ökad läslust? Varför inte! Barnboksjakten är Instagram-kontot som började som en digital läslogg på Instagram för barnen i familjen. Under hashtaggen#bokhyllanhärhemma skapar de ett eget digitalt bibliotek som samlar över 200 böcker som finns i hemmet.

I Rinkeby driver Socialförvaltningen, Kulturförvaltningen och Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning projektet Läslust i Rinkeby från hösten 2018 till och med våren 2021. Valet av plats för projektet föll på Rinkeby på grund av det höga antalet elever med låga skolresultat. Samtidigt finns det barn som inte får högläsning på svenska hemma, vilket är viktigt för läsförmågan, eftersom andra språk pratas i hemmet.

Genom sina författarbesök inspirerar Pär Sahlin elever till att skriva sina egna berättelser. Själv har han bland annat skrivit de omtyckta böckerna om Nadir och är en uppskattad författare av många, men även en författare kan ha det kämpigt med att skriva ibland.

När rapporterna om bristande läsförståelse började komma ställde många sig frågan ”Hur löser vi detta?”. För att få läsförståelse krävs det att du läser och för att vilja läsa krävs det läslust. Men hur skapar du läslust? Och vilka böcker är egentligen bäst för ändamålet – fakta eller skönlitteratur?

Hurra för Kvarnbyskolan i Mölndal! De får Hegas stipendium för projektet de kommer att driva under hösten 2018. Projektet främjar läslust, integration och språkutveckling med hjälp av klassiska spökhistorier, vandringssägner och myter. För att få bäst effekt blir det ett samarbete mellan svenska, biologi och religion.

Du missar väl inte Hegas stipendium? Vi stödjer ett projekt som främjar läsning och läslust med 5000 kronor. Vi menar att läsning handlar om inkludering. Att alla barn och unga ska ha möjlighet att ta till sig litteratur, oavsett om de nyligen lärt sig läsa, har dyslexi, andra läsutmaningar eller om svenska är ett nytt språk.