På vilket sätt blir barn och unga bättre på biologi av att läsa en roman? Skönlitteratur främjar lärande i alla ämnen – det är ingen nyhet. Men varför? Jag har dykt ner lite i frågan för att hitta svaren.
Varför ska man läsa skönlitteratur i skolan?
Barn och unga läser för lite. Det är ett problem som nämns gång på gång i debatten, utan att det för den skull presenteras så många rimliga lösningar. Pisaundersökningar, forskare och Skolinspektionens rapporter om läsning visar samma sak: två tredjedelar av alla unga läser böcker bara om de måste. Så om vi vill öka andelen unga som läser behöver vi möjliggöra fler lockande och läslustskapande måsten. Ett sånt måste är att läsa mer skönlitteratur i skolan, på skoltid. Genom att läsa på plats i skolan
• visar du som pedagog att läsning är viktigt nog att få ta lektionstid
• får man tid att diskutera och analysera det lästa tillsammans, vilket fördjupar både upplevelse och förståelse
• får pedagogen chans att se vilka som har problem med koncentration och läsförståelse och kan hjälpa till med lämpliga strategier
• får elever bättre uthållighet för texttunga ämnen – läskondis gynnar all läsning
• skapas en stunds lugn i klassrummet – kanske den enda lugna stunden på hela veckan.
• ges fler elever chans att upptäcka att läsning är för dem!
Djupläsning ger djup förståelse
Alla undviker det som är jobbigt, och att läsa noggrant är jobbigt. Ofta skummar vi texter efter exakt den information vi vill åt och struntar i resten. Men för att förstå något på djupet – så som man kan behöva i andra skolämnen – behöver man också läsa på djupet. Djupläsning delas enligt Judith A. Langer (professor emerita vid University at Albany) in i fem faser:
• Orienteringsfas: läsaren stiger in i texten och bildar sig en övergripande uppfattning
• Förståelsefas: läsaren får mer personlig kunskap om texten och dess kontext, och funderar kring motiv, känslor och hur texten förhåller sig till andra texter
• Återkopplingsfasen: läsaren kopplar egna erfarenheter till textens värld
• Överblicksfasen: läsaren distanserar sig från texten och reflekterar mer analytiskt
• Kreativitetsfasen: läsaren kan använda kunskapen och erfarenheterna från läsningen i andra sammanhang
Det här kräver att läsaren ger sig tid att läsa, får lov att koncentrera sig och fokusera på texten. Och genom att prata med andra blir flera av de här stegen enklare – det är ibland först när vi säger något högt som det blir riktigt verkligt och sant.
Olika läsare – olika läsningar
Genom att läsa skönlitteratur – verkligen läsa – lär sig eleverna om sig själva, om andra och om samhället runt omkring. De får sätta sina egna erfarenheter i relation till fiktiva karaktärers och kanske sina klasskompisars. Samma berättelse kan landa helt olika hos olika människor utifrån deras tidigare erfarenheter. Det kan vara en både intressant och viktig lärdom att dra när man är ung; vi tolkar vår omvärld utifrån vilket bagage vi har med oss. Förstår man det, är det lättare att vara öppen, empatisk och förstående för varandras olikheter.
Langer beskriver detta i sin bok Litterära föreställningsvärldar:
”Litteraturen gör oss till bättre tänkare. Den får oss att se många olika sidor av en situation och utvidgar därför våra visioner, får oss att röra oss mot drömmar och målsättningar som vi annars kanske inte ens skulle ha övervägt. Den påverkar hur vi tar in kunskap i akademiska situationer, hur vi löser problem både hemma och på jobbet. Den får oss att begrunda hur sammanlänkade vi är med andra och hur mångsidig mening och innebörd kan vara; den får oss att bli mer mänskliga.”
Fördelar med skönlitteratur i klassrummet
Det verkar pågå en debatt huruvida det är bäst att låta eleverna välja bok själv utifrån eget intresse eller att pedagogen styr valet. Och som vanligt tycker jag att man inte måste välja det ena eller det andra. Varför inte båda? Växla mellan att låta eleverna välja själva och att styra deras läsning. För det är konstaterat att unga vill styra över sin läsning, att de känner sig mer motiverade om de kan välja något som intresserar dem. Samtidigt finns det många fördelar med att pedagogen väljer åt sin klass:
• Pedagogen kan utmana eleverna och vidga deras vyer för olika genrer.
• Genom att läsa fler olika genrer lär sig eleverna vad de själva faktiskt gillar.
• Pedagogen kan introducera romanen för eleverna och skapa förförståelse och nyfikenhet vilket kortar startsträckan för de läsare som har svårt att komma igång.
• Lärandet ökar med gemensam styrd läsning.
• Att läsa något som de inte valt själv kan träna eleverna i olika lässtrategier som de har nytta av när de ska läsa andra typer av texter.
Med en pedagog som känner sin klass och vet varje enskild elevs utmaningar är sannolikheten dessutom väldigt stor att hen kan välja en bok på lagom nivå. Boken kanske inte tilltalar alla innehållsmässigt – men språket kommer passa. Och läsningen blir av!
Hur kan du använda skönlitteratur i undervisningen?
Oavsett om du låter eleverna läsa böcker de själva valt eller styr deras läsning ger läsning i klassrummet alla elever en chans att hitta sin läsaridentitet. Det är en vinst i sig. Och även om alla läser olika böcker går det att ha bokcirklar. Genom styrda frågor får eleverna möjlighet att analysera sina respektive böcker i grupp och kanske göra dem nyfikna på varandras böcker. Låt eleverna skriva loggbok och lägg tid på att kommentera deras funderingar. Och om ni läser samma bok:
• Ägna lektionen åt läsning och låt läxan vara att skriva frågor till det lästa att diskutera vid nästa lektion.
• Använd Chambers frågor, låt eleverna svara anonymt på papper och läs sedan upp svaren i slutet av lektionen. Då märker eleverna att de tycker olika och det är ok. Dessutom får det eleverna att prata om boken på väg ut ur klassrummet vilket normalisera läsning och boksamtal.
• Koppla boken ni läser till andra ämnen, som introduktion till ett ämnesområde i SO, musik, idrott m.m. – eller så kan boken läsas parallellt med det övriga arbetet som en mjukstart på varje lektion.
Vill du läsa mer om litteratur i klassrummet har jag skrivit om hur du kan (och varför du bör) använda lättlästa böcker i undervisningen:
Lättläst i klassrummet
Lättläst som passar i klassrummet
Lättläst för livslångt lärande
Källor:
Langer, Judith A.: Litterära föreställningsvärldar
(bör nämnas att jag ej själv läst denna, utan hämtat citatet annanstans – men blev väldigt sugen på att göra det)
Skolvärlden: Bästa läsningen i skolan är den läraren styr över
Vi lärare: 5 tips – Så använder du skönlitteratur i undervisningen
Skolverket: Skönlitteratur i alla ämnen främjar lärande
Hej!
"Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se" – Emelie Olofsson