2024-02-16 13:37
Emelie Olofsson

Elever som har tillgång till ett skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie presterar bättre i skolan och har högre måluppfyllelse. Det visar forskningen. Och jag hoppas verkligen att mina tio år som skolbibliotekarie hade någon slags effekt på de lärare och elever jag träffade. Men räcker det med att ha skolbibliotek och skolbibliotekarien på plats? Nej. Engagemang och aktivt arbete måste finnas på alla nivåer, från den enskilda skolbibliotekarien till politikerna i kommunhuset.

Skolbibliotekarien gör skillnad för elevers lärande

Redan 1958 presenterades en studie som visade att elever som haft skolbibliotekarie presterade bättre på sina examensprov. Det finns också nyare undersökningar som visar att skolor som dragit ner eller helt plockat bort skolbibliotekarietimmarna har sett en nedgång i elevernas prestationer.

Det finns gott om forskning som visar att elever som går på skolor med skolbibliotekarie presterar bättre än elever på skolor utan skolbibliotek. I Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015 från KB konstaterar författaren att resultaten är tydliga och entydiga – skolbibliotekarier påverkar elevernas lärande positivt. Men det är ändå svårt att visa ett övertygande orsak- och verkanförhållande eftersom det alltid finns många olika faktorer som påverkar resultatet.

Hur många skolor har skolbibliotek?

Enligt 2022 års statistik från KB har ungefär 48 % av alla elever i grund- och gymnasieskola tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Men om man delar upp siffrorna ser man att för grundskoleelever ligger siffran på runt sorgliga 35 %. Och om man tittar på andelen grundskolor som har en skolbibliotekarie anställd på minst 50 % så ser det ännu värre ut. Endast 880 av 4800 grundskolor (18 %) har ett någorlunda rimligt bemannat skolbibliotek. Om jag tolkar de här siffrorna rätt står en stor mängd små skolor utan skolbibliotek och skolbibliotekarie. Självklart hoppas vi att det kommer se bättre ut inom några år när den nya skolbibliotekslagen implementeras.

Är du rektor – eller har du en rektor – som gärna vill förekomma lagen och utveckla skolbiblioteksverksamheten redan nu: Läs Skolbibliotek nu!

Elever per skolbibliotekarie – vad är rimligt?

Om man frågar fackförbundet DIK säger de med att en heltidsanställd skolbibliotekarie per 300 elever är en önskvärd norm. Så ser det inte ut. Det är endast ett fåtal skolor som faktiskt lever upp till dessa siffror. Själv hade jag, när jag jobbade som skolbibliotekarie, ca 650 elever fördelade på två skolor och en tjänstegrad på 90 %. Och då hade jag ändå en bra rektor som i det stora hela såg skolbiblioteket som en tillgång och självklarhet. Och jag vet också att min situation såg ut som en utopi för andra som hade både fler skolor och elever.

Vad krävs för att nå positiva effekter?

Det räcker som sagt inte att skolbibliotekeket och skolbibliotekarien finns på plats. Det krävs en del annat också. Översikten från KB visar på ett par olika saker: ”en kvalificerad bibliotekarie, ett brett och varierat utbud av resurser och ett robust samarbete mellan lärare och bibliotekarier” [1, s. 16]. Detta nämns också i Skolinspektionens rapport Skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Och det är framförallt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare, och skolbibliotekariens status och funktion på skolan, som har mest betydelse. Men det är också här de största problemen kan uppstå.

Samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie

Många lärare får ingen kunskap om vad skolbibliotekarien kan bidra med under sin utbildning och har därför inga förväntningar på skolbiblioteket och skolbibliotekarien när de börjar jobba.

Egentligen skulle man vilja sätta en lista i handen på varje lärarstudent över vad en skolbibliotekarie kan göra:

• Hålla sig ajour med barn- och ungdomsboksutgivningen och köpa in böcker som passar både undervisning och fritidsläsning.
• Gallra och hålla bokbeståndet relevant, skylta och exponera intressanta böcker inom aktuella ämnen.
• Bokprata för klasser och tipsa enskilda elever om böcker som passar både läsförmåga, behov och intresse.
• Fokusera på läslust och nå eleverna på ett sätt som betygsättande lärare inte alltid kan.
• Underlätta och uppmuntra till ämnesövergripande arbete.
• Ha kompetenser som kompletterar lärarens.
• Undervisa i MIK (medie- och informationskunnighet) i allmänhet och källkritik i synnerhet.
• Hjälpa till att utjämna elevernas olika förutsättningar och minska effekterna av socioekonomiska olikheter.
• Genom undervisning av och samarbete med lärarna höja allas kompetens och det kollegiala lärandet på skolan.
• Arbeta med värdegrund, diskrimineringsfrågor och hälsa utifrån litteratur.

Och mycket, mycket mer …

Det är rektors ansvar att skapa förutsättningar både för skolbiblioteksverksamheten i stort och samarbetet mellan lärare och bibliotekarie. Men om rektor inte tar det ansvaret blir det istället upp till de enskilda lärarna och bibliotekarierna att ta sig tid till gemensam planering och att utforma gemensamma projekt. Och för många bibliotekarier och lärare är arbetsbördan alltför stor för att man ska kunna prioritera möten framför verksamhet som är mer direkt riktad till eleverna.

Skolledning en viktig kugge

Både Skolinspektionen och Skolverket skriver om skolbibliotekets viktiga roll och behovet av att bibliotek och bibliotekarie ses som integrerade delar av skolans verksamhet. Genom tydliga mandat från skolledningen ökar skolbibliotekariens möjlighet att göra skillnad. I den reviderade läroplanen står det att det är rektors ansvar att skolbiblioteket används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Biblioteket behöver vara en del av skolvardagen och ingå i lektionsplaneringen. Och hela skolan måste jobba i samma riktning, och det övergripande målet för all verksamhet måste vara elevernas måluppfyllnad. Det här är inget som bibliotekarien eller läraren kan göra på egen hand utan måste alltid vara något som skolledning och rektor konkret arbetar för.

Argument till rektor: vilka effekter kan hen förvänta sig?

En skolbibliotekarie som jobbar aktivt med läsfrämjande höjer elevernas läslust. Och de läser inte bara mer i skolan utan även på sin fritid. Tillgången till skolbibliotekarie har mer effekt för prestationerna hos elever i grundskolan än gymnasieelever, och särskilt de elever som kämpar med skolan och är lågpresterande gynnas.
En studie som nämns i KB:s rapport visade att skolbibliotek bidrar till lärande kopplat till

• läroplanens mål – t.ex. bättre prestationer på prov
• informationskompetens – t.ex. källkritisk förmåga och sökstrategier
• undersökande arbetssätt – t.ex genomför projekt inom tidsram
• analytiskt förhållningssätt – t.ex. värdera information och förstå olika tankegångar
• inställning till lärande – t.ex. motivation
• läsförmåga.

Vem ska jobba på skolbibliotek?

Som skolbibliotekarie spelar du en viktig roll för elevernas läsutveckling, digitala kompetens och källkritiska perspektiv. Du kan dessutom ge stöd i grupparbeten, undervisa lärare om informationssökning och stötta elever med särskilda behov. Att jobba som skolbibliotekarie är ingen picknick. Du behöver vara medveten, strategisk och påläst och kunna sätta dig in rektorers, lärares och framför allt elevers perspektiv. För att kunna göra allt det här behövs en rimlig tjänstegrad och mer tid för kompetensutveckling. Och en hel del självförtroende.

Skolbibliotek nu!

Vet du allt det här men känner att du inte har din rektor med på tåget ännu. Då tycker jag att du ska sätta Skolbibliotek nu! ¬– Skolbibliotek som pedagogisk funktion i händerna på hen. Boken är skriven av rektor Linnea Lindquist och skolbibliotekarie Jonna Bruce som jobbar på Hammarkullsskolan i Göteborg. När Linnea kom till Hammarkullsskolan var den i ett tufft läge, både ekonomiskt och resultatmässigt. Och istället för att skära ner på skolbiblioteksverksamheten – som många andra verkar göra ¬när pengarna tryter – satsade hon på skolbiblioteket. Genom sitt förhållningssätt och Jonnas enträgna arbete har skolan nu fler elever än någonsin som läser och når målen.

Några sista peppande ord från KB:s rapport:

[S]kolbiblioteken har stor potential att spela många olika roller för elevers lärande. De studier som sammanfattas i rapportens andra kapitel visar att skolbiblioteken och skolbibliotekarierna har möjlighet att göra betydelsefulla intryck under elevernas skolgång och ge väsentliga redskap för elevernas samtid såväl som framtid. Läsförmåga, ett rikt språk och informationskompetens är inte endast relevanta kunskaper och förmågor för skolan, utan viktiga för att kunna vara delaktig i samhället och förstå världen omkring. En stor mängd forskning visar att välfungerande skolbibliotek med kvalificerad och motiverad personal kan skapa kapabla och entusiastiska läsare och informationskompetenta elever. [1, s. 93]

 

[1] Kungliga biblioteket: Skolbibliotekets roll för elevers lärande – En forsknings- och kunskapsöversikt år 2010–2015
https://kalleguettler.files.wordpress.com/2020/02/skolbibliotekets-rolll-fc3b6r-elevers-lc3a4rande.pdf

Övriga källor:

Skolverket: Bra skolbibliotek gynnar elevers läsutveckling
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/bra-skolbibliotek-gynnar-elevers-lasutveckling

Skolinspektionen: Skolbiblioteket som pedagogisk resurs
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/skolbibliotek/skolbiblioteket-som-pedagogisk-resurs-skolinspektionen-2018.pdf

Nationella skolbiblioteksgruppen: Skolbibliotekarie – en rättighet!
https://skolbiblioteksgruppen.wordpress.com/page/5/

Vi lärare – Specialpedagogik: Skolbiblioteket som det digitala navet
https://www.vilarare.se/specialpedagogik/digitalisering/skolbiblioteket-som-det-digitala-navet/


Hej!
"Jag som skrivit inlägget är redaktör med ansvar för Hegas faktaböcker. Innan Hegas jobbade jag drygt ett decennium som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Har du frågor eller funderingar om lättläst? Mejla mig! emelie@hegas.se" –Emelie Olofsson