En väldigt rolig och viktig uppgift du har som skolbibliotekarie är att prata läsning och böcker på föräldramöten. Skolan är viktig för läsutvecklingen, men föräldrarna är ofta ännu viktigare. Har du aldrig varit med på ett föräldramöte och känner dig lite osäker på vad du bör säga? Här kommer lite hjälp och tips på vägen!
Vad vet vi på Hegas om föräldramöten i skolan?
Det kanske känns märkligt att ta råd från ett förlag när det gäller föräldramöten i skolan, men i det här fallet utgår jag från min egen erfarenhet som skolbibliotekarie i Kävlinge kommun. Jag brukade träffa föräldrarna i årkurs 1 och 4 varje höst och prata om varför de borde fortsätta högläsa för sina barn och hur de kunde stötta och peppa barnens egen läsutveckling.
Hårda fakta – mjuka värden!
Siffror är fantastiska – i lagom mängd. Men stapla inte siffror på varandra när du pratar. Välj ut din statistik med omsorg. Och blanda siffrorna med lite relaterbar verklighet. Berättelser från skolbiblioteket, ett möte med någon elev eller hur du och dina egna barn löser tidspusslet när det kommer till läsning. Vad som helst som gör att föräldrarna som lyssnar känner att det du säger är relevant.
Med det sagt kommer här massor av siffror
För att läsa och förstå nyhetstext krävs ett ordförråd på ungefär 50 000 ord. Hemma i vardagen när vi pratar med våra barn använder vi ungefär 3000 ord. Det är ord som rör kläder, mat, rutiner och praktiska, konkreta saker. Men när barnet börjar skolan behöver hen ett ordförråd på 7–8000 ord för att hänga med ordentligt från början. Sedan behöver barnet lära sig 3000 ord om året – i snitt ett nytt ord var tredje timma, dygnet runt – resten av sin skoltid för att i gymnasiet vara uppe i de där 50 000 orden.
Bättre ordförråd av att läsa!
Som du förstår kan ingen unge lära sig åtta nya ord om dagen genom att prata med sina föräldrar, kompisar och lärare. Det behövs böcker också. Det finns forskning som visar att en 17-åring som läst mycket under sin uppväxt har ett ordförråd på ungefär 50 000 ord, medan en 17-åring som inte läst ligger runt 15 000 ord.
Läsning är nyckeln
Elever som kommer till skolan med 7–8000 ord i sitt förråd klarar sig i allmänhet ganska bra. De har blivit lästa för och har lärt sig en massa ord utöver de där 3000 vardagsorden. Eftersom de förstår de flesta ord som används klarar av att lyssna på en berättelse, följa med i undervisningen och förstå enkla faktatexter. De har oftast inga problem att suga åt sig nya ord och följer kurvan uppåt med 3000 nya ord om året.
Aldrig för sent!
Men elever som kommer till skolan med ett litet ordförråd har redan från början svårt att följa med. De kan ha problem att förstå både lärare och kompisar. Deras ordförråd fylls heller inte på med samma hastighet; om alltför många ord är okända får de inget sammanhang och de kan inte tolka betydelsen av alla nya ord utifrån kontexten. Om inte insatser sätts in för de här barnen har de svårt att komma ikapp – och glappet till kompisarna blir större och större. De här insatserna måste naturligtvis förskola och skola bistå med, framförallt om föräldrarna inte själva har svenska som modersmål och inte kan läsa böcker på svenska för sina barn. Och naturligtvis är det aldrig för sent – men ju senare man sätter in insatser, desto mer får man jobba.
Men VARFÖR behöver vi kunna 50 000 ord?
Att läsa och förstå nyheter handlar ju inte bara om att kunna läsa tidningen. Det handlar om att ha möjlighet och förmåga att delta i samhället på ett bra sätt. Att förstå nyheter är grunden i att vara en demokratisk medborgare. Ordförståelse är en förutsättning för läsförståelse och läsförståelse är en förutsättning för att kunna tolka och analysera det vi hör och läser. En ungdom som kan analysera en text kritiskt är mindre benägen att bli lurad på nätet. En ungdom som läser obehindrat får ofta bättre självförtroende även i andra situationer och ser ofta ljusare på sin egen framtid och sina möjligheter.
Hur mycket ska man läsa?
Många föräldrar klagar på tidsbrist när man pratar om att fortsätta högläsa upp i åldrarna. Det är träningar, långa dagar på jobb och fritids, småsyskon och matlagning … Ja, det är det! Och det är ibland också en fråga om prioriteringar. För sanningen är att det räcker att läsa 15 minuter om dagen för att det ska ha positiv effekt på barnets språkutveckling. I alla fall om man också pratar lite om det man har läst.
Kan man inte bara sätta igång en ljudbok?
Ljudböcker är jättebra. Att lyssna på ljudböcker kan vara avkopplande och gör att man kan läsa böcker som är längre och svårare än man hade klarat att läsa på papper. Om man har problem med avkodning är ljudböcker ett fantastiskt hjälpmedel och så länge böckerna inte är för svåra är det också jättebra för att lära sig nya ord – om man bara kan och hinner tolka det nya ordet utifrån sin kontext. Men precis som med vanlig högläsning är det alltid en fördel att prata om det man läser, det är genom att använda dem som nya ord befästs.
Vad gör läsning med hjärnan?
Förutom att förbättra ditt ordförråd gör läsning dig mer intelligent eftersom läsning skapar nya nervbanor i hjärnan mellan det du läser och dina tidigare erfarenheter. Du får bättre minne och blir mer empatisk. Du får bättre fantasi och tränar dig att skapa inre bilder. Stressnivåerna sänks av läsning – naturligtvis förutsatt att du inte behöver kämpa med avkodning eller förståelse på grund av en lässvårighet.
Prata lättläst!
När man pratar på föräldramöten är det naturligtvis bra att tipsa om böcker. Framförallt föräldrarna i årskurs fyra brukar uppskatta lite tips, speciellt om de haft högläsningsuppehåll och blir inspirerade att återuppta högläsningen. Eller om de kanske aldrig högläst för sina barn. Då kan det vara bra att tipsa om böcker som är lite för svåra för att eleverna ska välja dem själv. Är boken lite klurig leder det oftare till samtal om både ord och innehåll. Men prata också om lättläst. Tipsa föräldrarna om böcker som de kan läsa tillsammans med sitt barn som har någon form av lässvårighet.
Läs mer om ordförråd på Skolverket
Om högläsning i Förskoletidningen
Världens gulligaste film från Göteborgs bibliotek om vikten av högläsning
Mer om positiva effekter av läsning!