Färre barn och unga läser på sin fritid. Barn och unga har allt sämre läsförståelse! Skolan måste få fler barn och unga att bli godkända i svenska … Alla som arbetar med barns och ungas läsning och utbildning möter uttalanden som de här nästan dagligen. Så vad kan vi göra åt det? Här kommer några tips på hur du kan inspirera dina elever att läsa mer!
Det finns ingen quick fix för läsglädje
Vad folk inte verkar förstå är att om det hade funnits en quick fix för att få alla barn och unga att läsa mer, bättre och frivilligt så hade det redan hänt. Naturligtvis finns det metoder att ta till som på en nationell nivå skapar bättre förutsättningar för barns och ungas läsande – som bemannade skolbibliotek till exempel. Men i väntan på att politikerna ska ta sitt förnuft till fånga och lagstifta om bemannade skolbibliotek får du här några idéer.
Läsförmåga ger läsglädje (ger läsförmåga)
Det vi kan konstatera är att läsförmåga och läsglädje hänger ihop. Det vi är bra på gör vi hellre och mer av – och med större behållning. Förmåga och prestation föder motivation. Så om läsningen flyter på är sannolikheten större att vi läser mer – vilket i sin tur gör oss till ännu bättre läsare. En god cirkel, helt enkelt. Alltså bygger mycket av barns och ungas läsglädje på att de tidigt lär sig bemästra såväl avkodning som läsförståelse. Det gäller att ge barn och unga texter som är anpassade till deras förmåga, så att de inte tappar motivationen.
Visa VARFÖR läsningen är så viktig
Vi kan tjata oss blå om att det är viktigt att läsa, men om vi inte kan förklara och motivera varför, på ett sätt som den unga ovilliga läsaren förstår, gör det ingen skillnad. Det gäller att visa att läskunnighet fyller ett konkret behov i deras liv. ”Det är bra för dig” eller ”Du måste” räcker inte. Naturligtvis är framtidsutsikter ett skäl, men man får inte glömma att den personliga utvecklingen är minst lika viktig. Och då är valet av texter ännu viktigare. Texterna behöver inte vara sådant vi traditionellt kallar litteratur – fokusera på var läsaren hittar identifikation. Även rapptexter går utmärkt att både läsa, analysera och diskutera.
Stötta eleven med rätt text
Nästan alla barn vinner på att få hjälp med att hitta lämplig litteratur – texter på lagom nivå både språkligt och innehållsligt. Eleven kanske vet vad hen vill läsa om, och du som pedagog kanske vet ungefär vad som är en lagom svårighetsnivå – som utmanar elevens läsförmåga, men inte är för svårt och riskerar döda motivationen. Att göra gemensam sak med eleven i bokvalet ökar chansen att hen hittar en bok som inspirerar till fortsatt läsning. Det är viktigt att presentera ett brett spektrum av genrer och texttyper så att alla hittar något de kan relatera till.
Prata böcker i alla ämnen!
Skönlitteratur passar i så många fler ämnen än bara svenska. Läs skönlitteratur i samband med att ni startar upp temaarbeten i naturvetenskapliga ämnen. Läs biografier när ni pratar om historiska händelser, uppfinningar, politik, idrottare och konstnärer.
Visa intresse för all läsning
Prata om litteratur du läst och fråga om böckerna dina elever läser. Om ni hjälptes åt att hitta en bok, se till att följa upp läsningen utan att det känns som en kravfylld rapport. Att redovisa läsningen kan fungera motiverande, men prestationskravet kan också döda motivationen. Hitta en medelväg där elever känner att vad hen tycker om boken spelar roll för dig. Att hens upplevelse är viktig.
Följ elevens utveckling
Följ inte bara upp elevens läsförmåga utan även läsintresse och läsvanor. Uppmuntra och stötta när det behövs och hurra när hen kommit över en tröskel och börjar läsa mer frivilligt. Var också uppmärksam på elevens skiftande intresse – bara för att hen älskade att läsa om spel eller kärlek eller motorer förra läsåret behöver hen inte vilja läsa om det nu också.
Tid och reflektion
Något som hjälper många läsovilliga är att veta att det finns tid avsatt för läsning. Dels visar du som pedagog att läsningen är viktig på riktigt genom att frigöra tid i schemat för läsning, dels minskar stressen och pressen om man får lov att verkligen sjunka ner i en bok och hinna komma in i läsningen. Det är också motiverande att få prata om det lästa, med dig som lärare men kanske ännu hellre med klasskompisar.
Inspirerande miljö
Ett klassrum är ett klassrum, och det har sina begränsningar. Men det går alltid att göra små saker för att skapa mysiga läshörn eller påverka atmosfären i rummet. Kuddar och filtar kommer man långt med. Klassisk musik på låg volym. Breda fönsterkarmar att krypa upp i. Utnyttja grupprum eller fritids lokaler om det funkar på din skola. Bjud in eleverna att spåna idéer för lässtunden och försök ta vara på så många som möjligt av dem. Medbestämmande är en stark drivkraft.
Tillsammans gör vi skillnad!
Tycker du ibland att det känns lite tröstlöst att jobba med barns och ungas läsning. Vi förstår dig och stöttar dig. Läsfrämjande insatser borde vara något som rektor och huvudman arbetar med på ett strategiskt och långsiktigt sätt – inte något som enskilda lärare kämpar med på egen hand. Men arbetet du lägger ner på att göra dina elever till läsare är inte förgäves. Varenda liten insats du gör påverkar situationen till det bättre!