17/10
Emelie Olofsson

Under årets bokmässa i Göteborg samlade Hegas in namnunderskrifter för att uppmärksamma frågan om skolbibliotekariens roll i skolan. Vi tror att bemannade skolbibliotek är en förutsättning för en likvärdig skola. Nu hoppas vi att den 60 meter långa rullen, med underskrifter från nästa 1500 personer, ska få politiker att vakna och göra bemannande skolbibliotek till det nya normala. Forskning visar att läsande elever har större studiemotivation och får bättre betyg. Och eftersom fler elever blir läsare om de har ett bemannat skolbibliotek blir det helt enkelt lättare att klara skolan för de som har en skolbibliotekarie som resurs!

Skolbibliotekarie nyckeln till läsning och utbildning
– Det är oerhört viktigt med bemannade skolbibliotek. Många av oss som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter undviker att läsa. Finns det då en engagerad skolbibliotekarie som får en att våga utmana sig själv kan det vara avgörande för fortsatt läsande och studier. Så var det för mig. Hade jag inte fått hjälp att hitta talböckerna hade jag nog aldrig fått motivation att läsa vidare på högskolan.

Så säger Inger Rålenius, rådgivare på Dyslexiförbundet som har föreläst om dyslexi i över 25 år. Numera är Inger pensionär men hon representerar fortfarande Dyslexiförbundet i olika sammanhang, som till exempel på bokmässan. För elever som har det svårt i skolan blir skolbibliotekarien extra viktig. Oavsett om svårigheterna beror på dyslexi, språkbarriärer eller ovillighet så ger bibliotekarien stöd som hjälper eleven att hitta sitt sätt att läsa på.

Maria Bolmehag är skolbibliotekarie på Tolvåkerskolan, en högstadieskola i Löddeköpinge som under flera år fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.

– När jag bokpratar för klasserna har jag alltid med lättlästa böcker och det ingår lättlästa titlar när lärarna och jag planerar för bokcirklar och temaläsning. För att locka de elever som har allra mest motstånd mot böcker och läsning visar jag tunna, lättlästa böcker med spännande omslag. Jag försöker naturligtvis hitta böcker med ämnen som kan intressera eleven och jag berättar om innehållet. Om man möter eleven ”en till en” brukar det gå att få dem att välja en bok.

Läslust borde inte bero på slump eller tur
Inger Rålenius på Dyslexiförbundet har själv dyslexi och älskar att läsa talböcker. Men det har hon inte alltid gjort. Inger förklarar att många barn med dyslexi skäms för att vara annorlunda och döljer sina svårigheter. Istället hittade de andra sätt att ta sig fram i livet. En del blir utåtagerande, stökiga och pratiga. Men även när det inte går så långt kan svårigheterna leda till dålig studiemotivation och att man inte kommer vidare ut i arbetslivet.

– Jag undvek att läsa och skriva ända tills jag var 25 år och gick på Komvux. Läraren skickade mig till biblioteket där jag träffade en bibliotekarie som verkligen tog sig tid att förklara och visa hur det funkade med talböcker.

Men det är inte rimligt att unga ska gå genom skolan utan att få hjälp och stöd att komma in i läsningen.

– Att få de lässvaga eleverna att välja en bok och att sedan läsa ut den är utmaningen för oss som arbetar på skolbibliotek! säger Maria Bolmehag. Jag har fördelen att arbeta heltid i ett skolbibliotek vilket ger mig möjlighet att ge elever individuella boktips. Om jag berättar om innehållet ger det eleven förförståelse och hen har lättare att komma in i boken.

Skolbibliotekarien kan tillsammans med läraren bli både en förebild och coach som visar vägen till läsningen. Och det ska inte bero på i vilken i landsände eller kommun du bor, eller i vilken skola du går. Alla elever har rätt att få det stödet. En av Marias kollegor, svenskläraren Elisabet Övermo, säger att samarbetet med Maria är vitalt för henne.

– Arbetet som svensklärare skulle bli fattigare utan en skolbibliotekarie. Det skulle bli betydligt svårare att engagera eleverna i läsningen och att få dem att läsa skönlitteratur vilket i slutändan påverkar deras kunskaper i svenska, deras ordförråd, fantasi och förståelse för omvärlden.

Rätt till läslust!
– Jag har förmånen att arbeta på en skola med ett skolbibliotek i världsklass och önskar att alla elever, och lärare, hade den möjligheten, säger Elisabet.

Och vi kan bara hålla med: Alla barn har rätt till läslust – oavsett hur deras läsning ser ut. Oavsett om de läser lättlästa böcker, grafiska serier, digitalt eller ljudböcker med textmedföljning. En skolbibliotekarie som tar sig tid att lyssna efter önskemål och anpassa sina tips till varje elev kan vara avgörande för de här elevernas framtid.

Maria uppskattar det stora utbudet av lättlästa böcker och hon poängterar vikten av att inte bara hänvisa de lässvaga eleverna till digitala hjälpmedel.

– Även om eleverna lyssnar på böcker vill de oftast låna boken i fysisk form också. Eftersom de sitter så mycket framför skärmar under sin skoldag så tror jag att de tycker att det är skönt att läsa i en ”riktig” bok ibland.

– Det finns så många olika sätt att läsa på och alla är okej! säger Inger Rålenius. För henne var det som sagt talböckerna som blev den stora ögonöppnaren.

– När jag väl hittade talböcker kunde jag inte sluta läsa, berättar hon. Jag upptäckte deckare, kvinnoöden och historiska böcker. Jag fick läsupplevelser som gav mig läslust och plötsligt ville jag inte sluta lära mig nya saker.