2026-02-18 16:30
Malin Svensson

På bilden: Jonna Bruce, skolbibliotekarie. Foto: privat.

Alla pratar om att skolbiblioteket är viktigt. Men handen på hjärtat – vet du egentligen vad din skolbibliotekarie kan bidra med? Jonna Bruce är skolbibliotekarie och eldsjäl. Och hon ser massor av outnyttjad potential. Men hur gör man för att få till det där härliga samarbetet?

– Det första steget är faktiskt så enkelt som att säga hej! Sök upp mig och berätta vad ni jobbar med just nu, och fråga vad jag har för idéer. Det räcker långt med nyfikenhet och lite ödmjukhet inför våra olika roller, säger Jonna.


Ovana ger okunskap

Jonna Bruce möter rätt ofta lärare som aldrig tidigare haft en utbildad skolbibliotekarie på sin skola och som därför inte riktigt vet hur ett samarbete kan se ut. Många tror att skolbibliotekariens specialkunskap mest handlar om böcker, läsning och boktips. Men Jonna påpekar att utbildningen är mycket bredare än så.
– Vi är informationsspecialister. Vi kan hjälpa till med allt från informationsinhämtning, källkritik och AI-användning till att bygga upp en genomtänkt läskultur på skolan.
Hon beskriver skolbiblioteket som en katalysator för både läsning och lärande.
– Vi kan bidra till helt nya sätt att arbeta med texter. Det är lätt att fastna i gamla hjulspår med samma klassuppsättningar år efter år. Får vi som bibliotekarier vara med och bidra kan vi hitta nya titlar och väcka läslusten på ett kanske lite annat sätt.

 
På bilden: Jonna Bruce jobbar med samtalskortleken Boksnack i sitt skolbibliotek. Foto: privat.

En tillgång – inte en utgiftspost

Men samarbetet blir som bäst när skolbiblioteket ses som en självklar del av skolans strategiska arbete.
– Vi borde ingå i det systematiska kvalitetsarbetet, på riktigt. Det handlar inte bara om att tipsa om böcker utan om att utveckla hela skolans läs- och informationskompetens. Där har skolledningen en viktig roll att skapa förutsättningar och se skolbibliotekarien som en pedagogisk funktion, inte en kostnad.
Jonna berättar hur ett aktivt skolbibliotek kan förändra atmosfären på en skola.
– När läsning blir en del av kulturen på skolan pratar fler elever om böcker, fler vågar läsa nya saker och det blir både enklare och roligare. Prova till exempel att välja bort de vanliga lästräningsböckerna. Låt i stället eleverna välja egna böcker, skönlitterärt eller faktatitlar, att göra sin läsläxa i. Då kommer man bort från bedömning och kontroll och bygger i stället läsningen på lust och nyfikenhet. Men för att lyckas med det underlättar det att vi hjälps åt, lärare och skolbibliotekarie.


På bilden: Några kollegor i skolbiblioteket förbereder för referenssamtal. Foto: privat.

Och vad vill Jonna särskilt skicka med till läraren som fortfarande tvekar inför första mötet med sin skolbibliotekarie?
– Knacka på! Vi blir jätteglada. Många av oss har sprungit runt och jagat samarbeten i flera år, så det kan vara en lättnad att någon annan tar initiativet. Vi har faktiskt världens roligaste jobb. Och det blir ännu roligare när vi får göra det tillsammans med lärarna.

Jonna Bruce medverkar i flera av MeraHegas fortbildningsböcker som du hittar längre ner på sidan. Du som är skolbibliotekarie eller skolrektor kan läsa mer om skolbiblioteket som pedagogisk funktion i boken Skolbibliotek nu! Du som är ny skolbibliotekarie hittar flera bra tips och samlade resurser här.