Lättläst sci-fi, finns det?!

Ja, science fiction är ständigt efterfrågat på lättläst-hyllan. Därför skrev Camilla Linde den lättlästa serien Den längsta resan. Ett spännande rymdepos illustrerat av Marvel-illustratören Maria Fröhlich. 

Camilla Linde, vad inspirerade dig till att skriva Den längsta resan?

- Jag tycker att det är väldigt fascinerande (och ganska svindlande) att tänka på hur stor rymden är. Så full av möjligheter. Jag ville skriva en historia om stora upptäckter, men även om hur människor kan komma i kläm i jakten på dem. Till exempel besättningen ombord på Greta T som aldrig fått välja vad de vill göra med sina liv. Deras öde är förutbestämt: att ta hand om rymdskeppet tills de dör. Samtidigt som de sovande passagerarna ombord valts ut att befolka den nya planeten. Vad händer när dessa två världar krockar?

Hur såg ditt researcharbete ut?

- Eftersom man som författare ibland skriver om saker man inte har full koll på så är det viktigt att ha bra personer att kunna fråga. Jag hade den otroligt stora turen att komma i kontakt med Jesper Lindkvist, som är rymdfysiker. Till honom kunde jag ställa en massa frågor. Som hur lång tid rymdresor kan ta. Det hjälpte mig väldigt mycket.
Att ta hjälp av andra personer är avgörande som författare, och väldigt roligt för man lär sig saker!

Vilken är den vanligaste frågan du brukar få om böckerna?

- Många brukar fråga om vad lättläst egentligen innebär, om det bara är för personer som har dyslexi. Så är det förstås inte. Jag brinner för att hjälpa barn att knäcka läskoden, oavsett om det är för att de har dyslexi eller helt enkelt inte hittat någon historia som får dem att vilja läsa. Lättläst är en viktig del i det, att skapa spännande historier som är lätta att ta till sig.
Jag brukar också få frågan om jag själv skulle vilja åka ut i rymden. Såklart jag vill! Fast kanske inte på en så lång resa.

Berätta om processen att skriva lättläst sci-fi! 

- Jag gillar att skriva långt, så att skala ner var definitivt en utmaning. Men samtidigt väldigt roligt. Det gjorde mig mer medveten om varje enskilt ord jag använde och tvingade mig att bli mer kärnfull i texten. Det roligaste var såklart att bidra till att det kommer ut fler rymdhistorier! Jag tycker att science fiction är den bästa genren och det är synd att det inte finns fler historier. Kanske kan jag genom den här serien bidra till att väcka någons intresse för rymden? Det vore det roligaste av allt.

Sist men inte minst! Berätta något som bara du vet om böckerna. 

- Under väldigt lång tid, ja nästan ända fram tills det var dags att trycka första boken, gick de hudlösa under ett annat namn. Jag kallade dem för rymdrövarna. Men det lät ju inte alls särskilt läskigt. En god vän kom istället på att de skulle heta de hudlösa, och det är jag oändligt tacksam för. En annan rolig detalj är att det allra första jag skrev i serien faktiskt var slutscenen. Mycket har ändrats på vägen men den har varit densamma.

Psst! Visste du att Avgörandet fick en 5:a i BTJ? 

"En spännande sciencefiction-berättelse för unga, som ger associationer till Harry Martinssons Aniara."
- Agneta Warheim, BTJ-häftet nr 15, 2021.