Marika Lundkvist, skolbibliotekarie Linnéskolan, Älmhult.
Först fanns en tvekan. Sedan kom nyfikenheten. Efter en eftermiddag i biblioteket hade något börjat röra på sig. Flera lärare såg plötsligt lättläst som en möjlighet i stället för en nödlösning.
– Vi såg att lättläst litteratur användes mindre än eleverna egentligen skulle behöva. Vi funderade på om det kunde bero på okunskap om vad lättlästa böcker faktiskt kan bidra med, berättar Marika Lundkvist.
Hon är skolbibliotekarie och arbetar nära skolans förstelärare i svenska. Tillsammans bjöd de in Hegas redaktör Karin Salmson att föreläsa om ryggsäcksmodellen – hur lättlästa böcker kan avlasta elevernas kognitiva läsprocess. Hon fick träffa skolbibliotekarier från F-6 samt högstadiets svensklärare, specialpedagoger och SVA-lärare.
– Samtalet öppnade verkligen upp för oss alla. Karin lyfte så många aspekter av lättläst och vi märkte allesammans att här fanns saker att lära.
Fördomar mot lättläst
Det är inte ovanligt att lärare bär på fördomar mot lättläst litteratur.
– Lärarna kan tycka att det är för enkelt, att eleverna inte utvecklas i sin läsning eller att innehållet är torftigt, säger Marika.
Men hon ser också hur den inställställningen förändrades när lärararna började använda böckerna. Efter föreläsningen märkte Marika att fler lärare kom till biblioteket och bad om tips på lättlästa böcker.
– Vi blev inspirerade allihop, tror jag, och ser nya användningsområden, inte bara i lästräningen.
Från egen erfarenhet med elevgrupper som fått prova på att läsa lättlästa varianter av klassiker vet Marika att det kan göra enormt stor skillnad att hitta rätt svårighetsgrad.
– Det handlar om att hitta den nivå där man kan tillgodogöra sig innehållet. Då blir det meningsfullt att läsa och diskutera och motivationen ökar. Och där kan lättlästa böcker göra en riktigt stor skillnad.
Mun-till-mun-metoden
Lättläst behöver verkligen inte bara vara för dem som har det utmanande med läsning. Det kan passa många. Marika Lundkvist märker också att när elever själva börjar tipsa varandra kan det få stor effekt.
– Vi hade en tjej som började läsa den lättlästa ungdomsserien Mördarens märke av Jenny Milewski i sjuan och har kastat sig över varje ny del i serien allteftersom de har kommit ut. Det var precis lagom svårt och lagom spännande. Hon tipsade sina kompisar och så ville ett helt gäng plötsligt läsa dem.
Marika Lundkvist tipsar om att ta hjälp utifrån om skepsisen mot lättläst är för stark.
– För oss gjorde det stor skillnad att Karin från Hegas kom hit och berättade. Då fick vi gemensam kunskap som jag tror öppnade ögonen hos många om vad lättläst kan bidra med.
“Vi blev inspirerade allihop och ser nya användningsområden, inte bara i lästräningen.“
Tips! Därför ska du jobba med lättläst
? Lustfylld läsning! När du avlastar den kognitiva läsprocessen skapar du utrymme för en positiv läsupplevelse.
? Samtala lättare! När alla hänger med i läsningen blir det mer utrymme för att tänka kloka tankar och samtala om sånt som kan vara svårt.
? Mer läsning! När läsningen känns rolig blir det lätt en bok till. Därför passar lättläst både för lustläsning och lästräning – som bygger på mängdläsning.