Läsning, en demokratisk rättighet

Elevråd, MIK och klassrumsdebatter. De flesta känner till åtminstone en av dessa saker ur skolans demokratiarbete. Men vad innebär detta i praktiken? Varför behövs det? Och vilken roll spelar egentligen läsningen?

– Dels är det en demokratisk rättighet att kunna läsa, men böcker ökar också förståelsen för hur andra människor lever och tänker. Det kan skönlitteratur bidra med, menar läraren Isabella Aspenlöv Lennartsson.

RÄTT ATT LÄSA
Isabella är lärare på Rydebäckskolan i Helsingborg och jobbar ämnesövergripande med att stärka skolans demokratiarbete. I hennes klassrum har lättlästa faktaböcker en given plats.
– Ofta innehåller dessa böcker enklare beskrivningar kopplade till vardagen eller elevnära frågor och ett starkt bildstöd som gör att fler kan ta tills sig informationen.
Det gör att böckerna ofta fungerar för alla elever i klassrummet. Isabella förklarar:
– Elever med läsutmaningar kan få mer stöd genom högläsning eller introduceras till ny kunskap och repetera den, medan andra elever kan fördjupa sig genom att lägga till mer fakta och ”fylla ut” vissa kapitel.

STÄRKANDE SKOLBIBLIOTEK
På Rydebäckskolan är skolbiblioteket en viktig resurs för lärarna. Isabella berättar:
– Vår skolbibliotekarie börjar med att göra bokprat med böcker kopplade till demokrati. Hon gör också bokcirklar där eleverna läser tillsammans med henne och kan diskutera texterna.
På ett ”demokraticafé” får eleverna sedan reflektera tillsammans.
– Då sitter eleverna i flera grupper och diskuterar olika frågor som källkritik eller mänskliga rättigheter. Efter några minuter byter de grupp och ämne. Det stärker elevernas reflektionsförmåga.

STÖD I UNDERVISNINGEN
Demokrati och mänskliga rättigheter är begrepp som kan vara svåra att greppa i klassrummet. Därför jobbar Isabella med olika sätt att förklara och visualisera när hon undervisar.
– Dramatiseringar, rollspel, bildförklaringar och lekar som Jeopardy och Doobidoo ger olika ingångar till kunskap, förklarar hon.
Inför valåret får klasserna jobba med skolfrågor och egna omröstningar.
– Eleverna i mellanstadiet skapar egna partier, gör valaffischer och driver valkampanjer där andra klasser får rösta med hjälp av valblanketter, berättar Isabella. Sexorna jobbar på samma sätt, fast med riksdagspartiernas politik.

FÅNGAR ELEVERNA
Ett bra knep för att fånga elevernas är att utgå från deras intressen och erfarenheter.
– Ofta lyfter jag samhällsfrågor och jämför hur det fungerar att leva i Sverige med att leva i andra länder, berättar Isabella. Det brukar väcka störst intresse.
– Det viktigaste för mig i mitt arbete är att mina elever lär sig uttrycka och motivera sina åsikter så att de kan vara med och påverka olika beslut, säger hon.

Foton: sabella Aspenlöv Lennartsson, lärare i svenska och samhällsämnena, och hennes elevr på Rydebäckskolan i Helsingborg

Tips! Så stärker du skolans demokratiarbete

• Bjud in eleverna! Låt eleverna få inflytande i undervisningen, tycka till om uppgifter och påverka bedömningsmetoderna.
• Källkritik! Använd klipp från sociala medier ur elevernas vardag och nyhetskanaler för att prata om trovärdighet och öva på källkritiska frågor.
• Jämför! Fånga elevernas intresse genom att visa hur mänskliga rättigheter ser ut i andra länder. Använd gärna skönlitteratur för att ta del av olika perspektiv.