Vår syn på lättläst - lättlästa böcker hos Hegas

Få, om ens någon, kan skilja en lättläst kapitelbok från en ”vanlig” ungdomsbok genom att titta på den. Det är först när man börjar läsa som skillnaden märks. En skillnad som inte har med handlingen eller ämnet att göra, utan med språket som är bearbetat lättläst. En bearbetning med grund i den pågående forskningen kring läsning och läsförståelse hos barn och ungdomar.

Vad gör en bok lätt att läsa?
Barn och ungdomar som har svårt för att läsa vill inte känna sig utpekade. De vill läsa fängslande kapitelböcker, precis som alla andra. Den lättlästa boken måste vara lika välskriven och lika lockande som andra böcker. Den enda skillnaden är att den ska vara enkel att läsa.

Vad gör då en bok lätt att läsa? På Hegas, som har gett ut lättläst litteratur i över 30 år, räknar vi ut LIX, läsbarhetsindex, på böckerna. Ju lägre LIX desto kortare ord och meningar. Våra böcker överstiger sällan LIX 20. Hegas tar också hänsyn till en rad andra faktorer för att göra boken lättläst, till exempel kronologi, persongalleri och den litterära kvaliteten. Vi anger även Hegas-nivå där vi tar hänsyn till andra faktorer än LIX, se mer info under fliken Lättläst i nivåer.


Hegas 5 kriterier för en lättläst bok
1. Handlingen ska vara rak och tydlig. Läsaren ska på ett enkelt sätt kunna följa med i händelseutvecklingen.
2. Antalet medverkande ska vara begränsat.
3. Det får inte förekomma parallellhandlingar som förvirrar och försvårar läsningen.
4. Språket ska vara enkelt och korrekt. En lättläst bok ska innehålla lätta ord och anpassade meningar.
5. Den litterära kvaliteten ska vara hög och handlingen fängslande. Det måste vara kul och spännande att läsa!

 

Vem läser lättläst
Det finns de som tror att lättlästa böcker bara är till för dyslektiker. Inget kunde vara mer felaktigt. Många av barnen och ungdomarna som läser böcker från bokförlaget Hegas är goda läsare.

Men även om alla kan fängslas av en lättläst bok så finns det grupper som har särskilt stort behov av böcker som är lätta att läsa. Experterna uppskattar att cirka 20 procent av befolkningen har lässvårigheter och således behöver lättlästa böcker för att kunna tillgodogöra sig en handling. Till dessa räknas personer med dyslexi, men också barn och ungdomar som av andra anledningar har svårt att läsa.

För barn som kommer från hem där ordet inte har en aktiv och medveten ställning kan läsningen vara en stor utmaning. Det kan till exempel handla om barn från läsovana hem. Hem där man inte har för vana att läsa och där man kanske inte heller samtalar i samma utsträckning som i andra familjer.

En annan sårbar grupp är elever som inte har svenska som modersmål. Lässvårigheter är vanligare bland tvåspråkiga elever än de med svenska som modersmål. Några barn har dessutom ett förstaspråk som saknar skriftspråk. Det innebär att det skrivna ordet varken existerar i deras hem eller i deras begreppsvärld. Att komma igång med läsningen när skolan börjar blir då tufft.

En stor grupp som ofta behöver lättlästa böcker är de många barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Ett barn som har svårt att koncentrera sig tycker, som regel, att det är svårt att läsa. Ska barnet ha en chans att upptäcka läslusten måste boken vara enkel att läsa. Ytterligare grupper som har stort behov av lättlästa böcker är de personer som har en utvecklingsstörning eller olika former av funktionsvariationer.