Stina Schölander, förestelärare, Höganäs.

Hur väcker man läslust hos elever som precis har knäckt läskoden? Döp om läsläxan och satsa på lättlästa böcker med lite extra pirr. Då blir det fart på läsandet.

– Vi hinner inte att lära ut läsning bara i skolan. Barnen måste också få chans att läsa mycket hemma, säger Stina Schölander.

Hon har arbetat som lärare i över 20 år och vet vad som krävs för att få till läsningen i lågstadiet.

– Jag väljer att inte kalla det läsläxa. I ettan och tvåan heter det “Sagoskogen” och “Läsresan”. I trean blir det “Läsäventyret”. Att läsa är ju både en resa och ett äventyr. Och det vill jag att eleverna ska få känna tidigt.

Eleverna får välja

En viktig del är också att eleverna får välja vad de vill läsa. I Stinas klass har de lättlästa böckerna ur serien Spanarna blivit en favorit.

– Jag bestämmer serien, men eleverna får välja vilken bok de vill läsa. Det går bra eftersom man kan läsa dem i vilken ordning som helst.

Stina tror sig veta varför serien har blivit så populär bland eleverna.

– Serien handlar om två tjejer i barnens egen ålder och så händer något lite läskigt – vampyrer, ufon eller troll. Det ska vara lite pirrigt så att man blir nyfiken på att veta vad som ska hända.

I klassrummet arbetar eleverna vidare med boken. De sammanfattar den, presenterar den för varandra och svarar på frågor om berättelsen.

Bilder som hjälper läsningen

Stina Schölander märker att det för många elever gör stor skillnad att få tillgång till lättlästa böcker.

– Det är korta kapitel, luftiga sidor och bilder som gör att eleverna förstår texten lättare och får en chans att bli insugna i själva berättelsen.

Hon understryker också hur viktiga illustrationerna av Jonna Björnstjerna är.

– Barn med svenska som andraspråk får verkligen hjälp av bilderna, och elever med NPF behöver också bildstöd för att förstå texten bättre.

Böckerna ger dessutom bra material för språkarbete.

– När vi läste Spökspanarna fick eleverna stryka under ord som gjorde texten läskig – som “susande” och “knarrande”. Sedan pratade vi om hur man kan “måla med språket” och så fick de prova att skriva egna texter.

Känslan av att lyckas

En annan styrka med lättlästa böcker är att eleverna faktiskt hinner läsa klart och få känslan av att ha tagit sig igenom en riktig bok. Samtidigt måste berättelserna vara bra.

– Hegas är bra på att hitta berättelser där det händer saker. Det är aldrig bara lättläst, det är alltid också en stark berättelse.

Och just där, menar Stina, händer något viktigt.

– När barn hittar böcker de tycker om vill de läsa vidare. Då har man lyckats väcka läslusten.

Tips! Boosta läsningen med bildstöd

• Avlasta avkodningen! För att hjälpa nybörjarläsaren komma igång med sin läsning kan du tipsa om böcker med starkt bildstöd. Det gör det lättare att förstå orden i texten. Välj också böcker med luftig inlaga, där layouten guidar blicken utan att kännas överväldigande.

• Börja läsningen med att titta på omslaget och bokens illustartioner. Prata om vem ni tror boken handlar om och vad som händer i den. Det kan göra att texten känns mer bekant.

• Skapa enkla bildkort som representerar viktiga personer, platser eller händelser ur boken. Använd bilderna för att återberätta vad som hänt efter läsningen.