2020-10-08 11:26

Vad innebär egentligen gamification? Hur kan spel kombineras med Hegas nya klassiker Oliver Twist? Tobias Gard vet hur man väcker barnens engagemang och skapar intresse för böcker – ibland genom att låta barnen jaga skurkar på en spelplan.

Tobias Gard är skolbibliotekarien som skrivit de rysliga böckerna Knackaren och Under isen. Han har också ett stort intresse för spelifiering. Spelifiering, eller gamification som det också kallas, innebär att du applicerar byggstenar från speldesign på något som inte vanligtvis är eller innefattar spel ¬– som till exempel böcker. Enligt Tobias väcker detta engagemang och skapar intresse för läsningen samtidigt som spelens belöningssystem blir en extra morot för eleverna. Genom att arbeta med klassiker som Oliver Twist finns det dessutom ofta möjligheten att både se filmen och läsa flera versioner, vilket öppnar upp för ännu fler sätt att arbeta med boken.

Textsamtal som spel

I många spel, oavsett om de är digitala eller analoga, får du ofta ett uppdrag i spelets början. Ett uppdrag som du sedan klarar stegvis genom att ta dig igenom olika nivåer eller förbi särskilda hinder.

– Den här typen av byggstenar från speldesign använder jag mig av för att väcka barns och ungdomars intresse för ett textsamtal.

För att eleverna ska ta sig framåt i Tobias spelifierade textsamtal behöver de diskutera olika frågor kopplade till texten de läst. När spelledaren, som ofta är Tobias själv, anser att spelaren svarat på frågan få eleven ta sig ett steg närmare målet.

- Jag gör mina spelifierade textsamtal digitalt men man kan lika gärna göra dem analogt genom att klippa ut figurer som kan röra sig på en spelplan av papper.

Vid spelets slut finns alltid någon form av belöning. Det kan vara något så enkelt som en ledtråd till vad som händer längre fram i boken. Om spelet är digitalt, kan spelfiguren få nya tillbehör eller kanske utföra en liten dans eller något annat roligt. Men det är viktigt att som pedagog ha en tanke med den spelifierade uppgiften som du skapar. Fokus ska alltid ligga på målet med spelandet, vad eleverna ska uppnå med det.

– Jag tycker inte heller att barnen ska vara varandras motståndare under en lektion med spelinslag. I spelen som jag utformar ställs aldrig barnen emot varandra. Istället löser de alltid uppdragen tillsammans.

Klassiker skapar fler möjligheter

Att lyfta in spelvärlden i klassrummet är ett sätt att arbeta med böcker, men det finns många sätt att arbeta med en bok även utanför pärmarna. Är boken dessutom en klassiker blir möjligheterna ännu fler. Detta eftersom berättelsen ofta finns återberättad i flera versioner och på flera språkliga nivåer, men också för att de filmatiserats, inspirerat till olika spel eller blivit serieromaner och radioteater.

– De flesta historierna som Maj Bylock har bearbetat har filmatiserats. Som Oliver Twist, Jorden runt på 80 dagar, Ringaren i Notre dam, Djungelboken med flera. Jag tror att somliga barn har lättare att ta till sig berättelsen om de har tillgång till flera olika versioner av den, säger Tobias.

Tobias säger att Maj Bylock är bra på att bearbeta historier så att känslan från ursprungsberättelsen finns kvar. Oliwer Twist är inget undantag. Tobias beskriver själv boken som en riktig bladvändare som du ogärna lägger ifrån dig när du väl börjat läsa. Och visst är det svårt att inte bli tagen av pojken Olivers öde.

– De ursprungliga texterna som hon har bearbetat är verkligen inte enkla men tack vare Bylocks versioner av böckerna ges alla barn och unga oavsett förutsättningar chansen att ta till sig dessa klassiker. Det känns väldigt fint tycker jag.

Gamification av Oliver Twist

Men hur skulle det då kunna se ut när boken om den fattiga och föräldralösa pojken spelifieras i klassrummet? Det är en utmaning som lockar Tobias!

– Spontant så tycker jag att Oliver Twist känns väldigt kul att jobba med. Det är en actionfylld berättelse som fångar många. Dessutom väcker den många intressanta frågor kring fattiga och rika människor i ett samhälle. Här finns det mycket att diskutera!

Att låta barnen leta efter tidsmarkörer och se hur många de kan hitta är ett sätt att göra läsandet mer likt ett spel. Hur kan du genom att läsa texten förstå att berättelsen utspelar sig på 1800-talet, vilka tecken på detta hittar du? Men om Tobias skulle utveckla ett eget spel kopplat till boken skulle det vara mer fartfyllt än så.

– Då skulle jag låta Oliver bli jagad av skurkarna Fagin och Monks på en spelplan. Uppdraget skulle vara att hjälpa Oliver till tryggheten hos den snälle herr Brownlow. Belöningen om eleverna klarade uppdraget skulle vara att få sätta skurkarna bakom lås och bom i fängelset.

Skriv en kommentar:

Text:
Signatur:
LTqc
Kod från Captcha-bild: