Starka läsare med läsdagboken

För att träna upp läsförståelse och läsflyt behöver dina elever göra mer än bara läsa. Reflektera, diskutera och utveckla en djupare förståelse för textens innehåll är precis lika viktigt. Du gör det lätt för dina elever med en läsdagbok. Fast det ska ju vara rätt sorts läsdagbok.

Vad är rätt sorts läsdagbok?

I en klassisk läsdagbok fyller eleverna i titel, författare och vad de tyckte om boken. När sidorna är slut har de en lista över böcker de läst under terminen. Visst, det blir lite reflektion men långt ifrån tillräckligt om du frågar oss.

I MeraHegas läsdagbok Vad läser du? står reflektionen i fokus. Efter varje gång dina elever läst fyller de i ett uppslag i boken. Det finns fyra olika uppslag som varvas i läsdagboken. Varje uppslag innehåller olika uppgifter. Dina elever kan till exempel:

• Rita vad som hänt i boken
• Läsa en sida för en kompis
• Skriva ner tre svåra ord från boken
• Beskriva huvudpersonen
• Fylla i hur det känns när de läser

Och mycket mer!

Läsdagboken har hårda pärmar, passar årskurs 2 och 3. Läsdagboken är lätt att använda i klassrummet. Det har svenskläraren Miriam Svartborn sett till.

Vilka fördelar har en läsdagbok?

Att använda läsdagböcker i klassrummet ger fördelar till både dig och dina elever. För eleven blir det lättare att reflektera lite extra över vad hen läst. Du som lärare får en bild av elevens tolkning och uppfattning av texterna. Här är några andra fördelar med läsdagböcker:

• Eleverna förstår mer av det de läser
  När de får skriva om boken med egna ord, blir det lättare att hänga med i handlingen och förstå vad som händer – på riktigt.
  
  
• De lär sig tänka om sitt eget tänkande – metakognition!
  Att fundera på hur man läser och vad man förstår gör att man blir en smartare läsare.
  
  
• Alla får visa vad de kan – på sitt sätt
  Läsdagboken gör det lättare för dig som lärare att se varje elevs styrkor och utmaningar. Du kan anpassa stödet så att alla får chans att lyckas.
  
  
• Det blir roligare att läsa!
  När elever får skriva om sina tankar och känslor kring boken, blir läsningen mer personlig – och mycket mer spännande.
  
  
• Skrivandet får en mening
  Att skriva i läsdagboken tränar både språk och struktur – utan att det känns som ett prov.
  
  
• Elevernas röster får ta plats
  I läsdagboken är det elevens tolkning som räknas. Det bygger självförtroende och visar att alla tankar är viktiga.
  
  
• Du får koll – utan att det tar all din tid
  Läsdagboken blir ett enkelt sätt att följa elevernas utveckling och ge snabb, personlig återkoppling.
  
  

Hur använder du en läsdagbok i ditt klassrum?

Har du inte använt dig av läsdagbok tidigare? Erica Eklöf, grundskolelärare och specialpedagog skriver i en studie vid Språkutvecklarna kring användningen av läsdagbok i klassrummet. Eklöf belyser hur läsdagboken kan användas i både grupp och individuellt för att stödja läsutvecklingen.

På gruppnivå kan du samla klassens gemensamma läsupplevelser och diskussioner. Med dokumenterade boksamtal och elevernas tankar kring lästa texter kan du skapa en samlad översikt som går att bygga vidare på. Det gör det lättare att planera undervisning och läsningen genom att se tillbaka på tidigare erfarenheter. Läsdagboken kan även användas som resurs för framtida lärare. För att kunna följa vilken litteratur klassen har arbetat med, samt vilka pedagogiska strategier som används för bearbetning av framtida läsning.

På individnivå kan eleverna använda läsdagboken mer som en personlig loggbok. De kan dokumentera lästa böcker, reflektera över sitt läsande och få en överblick över sin egen läsutveckling. Genom att skriva ner sina tankar efter varje lästillfälle, sätter eleven ord på sina upplevelser. Det stärker deras läsförståelse och tolkning av textens innehåll. Valet av nya böcker blir lättare, eftersom eleven kan se tidigare lästa böcker och teman och genrer som intresserade dem mest. Läsdagboken blir ett verktyg som stärker både avkodning och läsförståelse genom att eleverna reflekterar och aktivt arbetar med sin läsning.

Referenslista:
Eklöf, E. (2014). Läsdagbok som en kvalitativ dokumentation. Språkutvecklarna. [blogg]. 5 juni. Tillgänglig på: https://sprakutvecklarna.wordpress.com/2014/06/05/lasdagbok-som-kvalitativ-dokumentation/. [Hämtad 25 mars 2025]
Skolverket (2016). Att läsa och förstå. Tillgänglig på: https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2016/att-lasa-och-forsta [ Hämtad 2025-03-26]