Gör plats för unga på folkbiblioteket

På bilden syns ungdomsbibliotekarierna Martin Bensch och Klara Ferneman. Foto: Anna Sahlén

Folkbiblioteket ska vara en plats för alla. Ändå är det inte en självklarhet när det kommer till äldre ungdomar. Hur gör man egentligen för att nå ut med läsningen till ”de mest ovilliga”? Hegas har träffat två ungdomsbibliotekarier för att ta reda på hur man gör för att prata läsning med ungdomar.

På Helsingborgs stadsbibliotek har högstadieelever länge varit en prioriterad målgrupp. Det märks i det fysiska rummet. Det har blivit en plats dit man går för att hänga.
– Unga behöver få lov att ta plats och känna sig sedda på folkbiblioteket och det kan krocka med de förväntningar som finns, säger ungdomsbiblitoekarien Martin Bensch.
Han tycker att bemötandet av ungdomar är särskilt viktigt. Det kan vara svårt för en del av kollegorna men för Martin själv är det ganska enkelt.
– Vissa ungdomar behöver lite tid på sig för att värma upp, menar han. Säg hej, fråga om de hittar vad de behöver, om de vill ha boktips. Gör dig tillgänglig. Men rör dig sedan i rummet och återkom lite senare. Då har de kanske kommit på något de vill fråga om.

Äkta berör

Ett annat knep Martin gillar att använda är bokprat och då är genuint intresse ett säkert kort.
– Ungdomarna reagerar när ett boktips är äkta, förklarar han. När jag tipsar om en bok jag läst och berättar vad det betydde för mig. Sen är det ett plus att vara lite manisk i ungdomsböcker. Läsglädjen smittar av sig!
För kollegorna som kanske inte har samma koll på ungdomsböcker har Martin börjat samla boktips i ett gemensamt dokument. Då kan alla snabbt leta fram ett bra boktips när de får en fråga.
Biblioteket kan också vara en trygg plats för unga, när de känner sig inkluderade.
– Många unga, särskilt de som identifierar sig inom HBTQIA+ ser vår folkbibbla som en fristad tack vare att vi regnbågsskyltar tydligt, säger Martin.

Ta tiden

UNG-podden har varit ett annat av Martins satsningar för att nå ungdomar som redan läser med fler boktips. Det är ett samarbete med Umeå stadsbibliotek, där Klara Ferneman varit med från starten.
– En podd måste inte handla om att nå ut till många, menar hon. Det är också ett sätt att ta sig tid ¬– att sitta ner och prata med ungdomar om något som de tycker är viktigt.
För ovana läsare är utbudet av lättlästbearbetade ungdomslitteratur viktigt.
– De som har läsintresse undersöker själva olika typer av läsning medan ovana läsare behöver komma in i boken tidigt och kunna känna igen sig i berättelsen, säger Klara. Det är många lättlästa böcker bra på. Samarbetet med UNG-podden har också varit ett stöd för ungdomsbibliotekarierna.
– För mig som ensam ungdomsbibliotekarie i Umeå har det varit värdefullt att få bolla idéer, berättar Klara. Men det har också varit ett sätt att markera att ungdomar och ungdomslitteratur är viktigt.

Inspelning av UNG-podden på Umeå Stadsbiliotek. Foto: Anna Sahlén

Gör plats

För Klara är det inställningen hos många vuxna som skaver i mötet med äldre unga.
– Vi har så mycket fördrag för yngre barn som låter och tar plats på biblioteken, säger hon. Varför gäller inte samma sak för ungdomarna?
Fördomarna kan göra att vuxna blir osäkra och dra sig från att ens försöka bemöta tonåriga besökare.
– Det är inte svårt att veta vad unga vill om man bara pratar med dem, menar Martin. Det räcker långt med att bara säga hej. Ungdomar är inte från yttre rymden – de är bara hormonstinna!

Så pratar du läsning med tonåringen!

- Våga fråga! När du inte läser – vad gör du då? Gillar barnet skräckspel? Tipsa om en skräckbok. Är datorspel grejen? Tipsa om en ungdomsbok som refererar till spelkultur.

- Bemöt och återkoppla! Visa ett genuint intresse – säg hej och gör dig tillgänglig. Men lämna också utrymme för att kunna komma tillbaka och prata igen.

- Samla tips! Anteckna vilka frågor och böcker som går hem iett gemensamt dokument. Då kan du och dina kollegor stötta varandra med boktips och inspiration.