“Dessutom hade jag gett huvudpersonen helt fel modell av Volvo, så det var jag tvungen att ändra genast.” säger Daniel Thollin.
Epa och skräck, en självklar kombination. Motorer, mörker och ungdomar i en värld som vuxenvärlden gärna håller på avstånd. Och nu finns den – den första epa-skräck-boken.
“Inom lättläst finns en tydlig epagenre och det finns massvis med skräck. Men jag tror att jag är först med att sätta ihop dem.”
Det började med en känsla av att det fanns en lucka i lättläst-bokhyllan. En genre saknades. Daniel Thollin såg genast sitt kall. Från sina blodspäckade illustrationer i klassikerserien H.P. Lovecraft börjande han ruva på något nytt. En berättelse kantad av både ungdomsliv och utanförskap. För det är inte så sällan som högljudd epadunk, rivande motorer och häng i rondeller blir ämne för klagomål.
– Epaintresserade unga är en grupp som inte alltid behandlas så trevligt helt enkelt, säger Daniel.
– Jag kan känna igen mig i det här utanförskapet. Jag är uppvuxen i en hårdrocksklick i en småstad. Jag kan lova att det var många som tittade snett på en i skinnjacka, nitar och trasiga jeans. Så jag känner lite extra för den här typen av ungdomskultur.
Barndomsarv
Mest av allt gillar Daniel skräck av Stephen King. Kings böcker har funnits med sedan barnsben och Daniel har läst allt.
– Det var ett sådant där stort litterärt uppvaknande, att man fick skriva så, om sådant som var så läskigt och tabu. Otroligt häftigt för mig som ung.
Miljön i Gruvan är inspirerad av orten Bälinge utanför Uppsala där Daniel bor. Själva gruvan, däremot, finns inte där på riktigt. Den är delvis ett arv från Daniels barndom i Dalarna, delvis ett hopkok av hans mörka fantasi.
– Jag är uppvuxen med gruvor överallt. Det är väldigt spännande miljöer som naturligt bjuder in till läskigheter.
Lättläst och visuellt
Daniel Thollin arbetar både som författare, serietecknare och illustratör. Han tror absolut att mångsysslandet påverkar hans skrivande.
– Jag ser mina scener väldigt visuellt i huvudet när jag skriver. Det gör nog min handling lite extra driven och tydlig framåt.
Serietecknandet hjälper också honom att skriva lättläst.
– I båda formerna måste jag berätta mycket med väldigt få ord. Det är en utmaning som tilltalar mig.
Testkört lättläst
För att vara säker på att Gruvan skulle landa väl hos den tänkta målgruppen tog han hjälp av ett gäng unga läsare som själva kör epa. Det var väldigt nyttigt, tycker Daniel.
– De hade en del synpunkter på slang och musikval till exempel. Dessutom hade jag gett huvudpersonen helt fel modell av Volvo, så det var jag tvungen att ändra genast, skrattar Daniel.
Men en kommentar från hans unga läsekrets gjorde särskilt intryck.
– En tjej berättade att hon hade dyslexi och aldrig tidigare hade läst en hel bok. Men hon slukade Gruvan. Då blir man som författare ganska rörd, avslutar Daniel Thollin.