19/4

Det är viktigt att introducera och prata om olika typer av facklitteratur, anser Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Enbacksskolan i Stockholm. Genom bokprat och traditionell bibliotekskunskap väcker Cilla läslust till faktaböckerna. Dessutom är hon aktiv i nätverket Gläfs, som diskuterar användningen av facklitteratur i skolan.

Enligt skolbibliotekarien Cilla Dalén handlar läsning av facklitteratur om att lära sig saker på ett lustfyllt sätt. Hon skiljer på två typer av facklitteratur: blädderböcker och lättlästa faktaböcker. Blädderböcker har ofta ett inbjudande utseende med många spännande bilder, som Guinness Rekordbok. Problemet är bara att barnen inte alltid tränar avkodning i den typen av böcker.  
– Barnen kanske aldrig ens läser texterna som hör till, utan spekulerar istället kring vad det handlar om utifrån bilderna, berättar Cilla.

Introducera lättlästa faktaböcker

Därför är det viktigt att introducera den andra typen av facklitteratur. Lättlästa faktaböcker lockar fram en annan sorts läsning, den anpassade texten gör att barnen klarar att läsa, inte bara titta i, böckerna. Och till skillnad från blädderboksläsandet, tränar barnen på avkodning. Genom att det finns fina och intressanta faktaböcker i olika svårighetsgrad kan eleverna läsa på sin nivå.  
– Lättlästa faktaböcker är viktiga eftersom de är framtagna för att elever just ska kunna läsa från början till slut, menar Cilla. 

Bokprat väcker läslust

Utmaningen med lättlästa faktaböckerna är att eleverna sällan väljer dem själva. För att väcka läslust brukar därför Cilla introducera och bokprata om faktaböckerna precis som med skönlitteraturen. Cilla tycker att det ofta fungerar bättre att börja med böckerna istället för att fråga efter elevernas intressen.  
– Jag plockar fram lättlästa faktaböckerna och säger: ”Wow! Det här ser ut att vara en spännande bok! Vad är det här? Titta här!”

Lär ut traditionell bibliotekskunskap

Förutom bokprat, brukar Cilla lära ut traditionell bibliotekskunskap. Barnen får springa runt bland hyllorna, leta efter boktitlar som står på olika avdelningar, jobba med bibliotekskatalogen och söka på olika ämnesord.
– Eleverna upptäcker hur många intressanta faktaböcker som finns! Och hur man kan hitta dem. Då känner de sig som kompetenta biblioteksanvändare och får självförtroende i att använda biblioteket, berättar Cilla.

Barnen får öva på traditionell bibliotekskunskap

Gläfs – nätverket om facklitteratur

Nätverket Gläfs – Gruppen för läsning av facklitteratur i skolan verkar för att öka användningen av facklitteratur i skolan. Nätverket har funnits sedan 2011 och har som syfte att bidra till erfarenhetsutbyte mellan lärare, bibliotekarier, författare, journalister, förlag och andra som verkar runt elevernas läsning. Cilla är en av administratörerna för nätverkets relativt nystartade Facebook-grupp, och hon hoppas att den kan fungera som en mötesplats för dessa grupper.
– Vi som arbetar i skolan tycker att det saknas böcker om vissa ämnen, men det kan också vara så att vi ibland missar intressant utgivning. Dessutom ska vi som jobbar inom skolan kunna utbyta erfarenheter med varandra om hur man kan jobba med facklitterär läsning i skolan.

3 tips på hur du får barn att läsa facklitteratur

  1. Ta med faktaböcker i bokprat, i högläsning i klassen och i alla sammanhang där du använder skönlitterära böcker.
  2. Hur hittar eleverna facklitteratur? Undervisa i gammal klassisk bibliotekskunskap!
  3. Prata med eleverna om att facklitteratur kan läsas på olika sätt! En del faktaböcker blädderläser man, medan en del läser man från början till slut!

Vill du få mer inspiration om hur du kan jobba med facklitteratur? Läs mer om hur du gör faktaläsningen rolig(are)!

Skriv en kommentar:

Text:
Signatur: