10/7
Hegas

Anna Jakobsson Lund har så länge hon kan minnas satt ihop historier för att roa sig själv. När hon var liten skrev hon mycket och drömde om att bli författare. En dröm som tappades bort bland allt som hör vuxenlivet till, men vid 30 år tog hon upp den igen – denna gången på allvar.

Det har inte alltid varit lätt att finna tid för skrivandet, berättar Anna. De flesta av hennes böcker har hon skrivit som småbarnsförälder. Mellan pannkaksvändningarna fick hon några minuter för sig själv, det var ett tag det enda sättet att få något gjort. Idag är barnen större och hennes skrivande kan få mer fokus, ändå kan hon sakna den där tidspressen och utmaningen i att få ihop ett manus på kort tid.

– Jag är nog väldigt mycket en knegare. Jag tycker fortfarande om att producera, att skriva intensivt och hamra ner ett grovmanus på relativt kort tid. Redigeringen tar ofta ett bra tag, med flera omskrivningar. På senare tid har jag blivit bättre på att planera mina historier, men jag har en förmåga att låta dem rinna iväg lite när jag skriver grovmanus. Och då tar det några varv att hitta till en historia som håller.

Tre gånger på två dagar

Som ung läste Anna mycket och hon minns känslan av att kasta sig in i en ny värld och inte kunna lägga ifrån sig boken. Ofta fick hon ta över begagnade böcker eftersom det inte var hållbart att köpa nya hela tiden. Det spelade inte någon roll, hon minns fortfarande lyckan över att öppna en för henne ny bok. Det starkaste minnet av en bok är när hon läste Tidens mittpunkt av Diana Wynne Jones. Det var en helg på hösten och hon ville aldrig att berättelsen skulle ta slut, så när hon läst sista sidan av boken började hon helt enkelt om igen.

– Jag läste den tre gånger efter varandra under två dagar. Den där känslan, när man bara vill stanna i den påhittade världen, den försöker jag alltid återskapa när jag läser och när jag skriver.

Allt kan lägga grunden för en historia

Inspirationen finner hon i allt möjligt. Anna kan hitta idéer till en bok i tidningsartiklar, folk hon träffar eller intressanta människor hon intervjuar. Allt hon stöter på kan lägga grunden för en historia eller en karaktär. Hon har också en stor förkärlek till böcker och tv-serier och i dessa kan hon hitta lusten att skriva.

– När jag läste The Long Way to a Small Angry Planet (Becky Chambers) insåg jag att jag alltid gillat rymden. Tre dagar senare hade jag en plan för en serie om fem böcker om en intergalaktisk skola för kriminella genier!

Basketen inspirerade till Utanför plan

Inspirationen till Utanför plan kom delvis från Annas eget liv, hon spelade nämligen själv basket när hon var yngre. Hon berättar att hon egentligen inte var särskilt duktig men att laget gav henne ett viktigt sammanhang. Tillsammans åkte de både på cuper, träningar och spelade flera matcher. Redan då hade hon en idé om att skriva om ett basketlag och grunden till Arvids och Evelyns historia hade redan börjat ta form.

– Jag ville skriva om hur svårt det är att vara sig själv, och Arvids kaxighet som döljer något annat kändes spännande att gräva i.

Blir peppad av begränsningar

Att skriva bra och spännande inom ramen för lättläst är det Anna tycker är svårast. Just omfånget ställer höga krav på att man fort kommer till saken. Samtidigt är det också något av det roligaste hon vet, att det finns just regler att förhålla sig till, någonting som utmanar en.

– Begränsningar har en förmåga att peppa mig att bli ännu mer kreativ, och det har överlag varit väldigt roligt att skriva de här två böckerna. 

    Varor som nämns i nyheten

  • Evelyn och hennes kompisar har startat ett mixlag i basket på sin skola. Arvi...
    155 kr
  • Evelyn och hennes kompisar har startat ett mixlag i basket på sin skola. Arvi...
    206 kr
  • Arvid och Evelyn är med i samma basketlag. Ibland träffas de och har sex vilk...
    155 kr
  • Arvid och Evelyn är med i samma basketlag. Ibland träffas de och har sex vilk...
    206 kr