Page 13 - 930550_Skolbibliotek nu_FLIP PDF

Skillnaderna ökar
När man tittar på hur eleverna presterar resultatmässigt i studien visar det sig att det har skett en markant förändring jämfört med tidigare mätningar. Det som sticker ut mest är skillnaden mellan de högst och lägst presterande eleverna. Andelen elever som inte når upp till den lägsta kunskaps- nivån har mer än fördubblats sedan 2016, medan andelen som presterar på den högsta kunskapsnivån är oförändrad. Det gör att resultatskillnaden mellan svenska elever är den största som uppmätts sedan PIRLS startade 2001. Ökningen är också bland de högsta i jämförelse med övriga deltagande länder inom EU/OECD.
Samma utveckling ser vi när vi tittar på hur graden av hemresurser påverkar resultaten. Skillnaden i resultat mellan elever med ganska hög respektive låg grad av hemresurser har ökat jämfört med 2016, och skillnaden i Sverige är högre än i övriga nordiska länder. För de elever som inte alltid talar svenska hemma har resultaten försämrats sedan 2016, medan de elever som alltid talar svenska hemma ligger kvar på samma nivå. I rapporten förklarar man detta bland annat med att andelen elever som inte alltid pratar svenska hemma har ökat sedan 2016, vilket speglar en demografisk förändring avseende migrationsbakgrund hos eleverna i årskurs fyra (PIRLS 2021, s. 32).
Flerspråkighetens betydelse
Resultatet av studien betyder att vi lyckas bra med de elever som har svensk bakgrund och som har goda hemresurser, men att skolsystemet samtidigt inte förmår att kompensera för de svårigheter elever med annat modersmål har. Är man svag i svenska språket är det även svårt att följa med i övrig undervisning.
13