Pedagogerna väcker läslusten tidigt

Pedagogerna på Västra Berga i Helsingborg storsatsar på skönlitteraturen i klassrummet för de allra yngsta, årskurs F-3. Genom bokpåsar, temaveckor, teater och diskussioner väcker de intresset för böcker och uppmuntrar barnen till att lära av varandra.

Skönlitteratur på flera sätt

Pedagogerna Camilla Johansson, Lotta Everberg och Kerstin Lerjefors berättar att det finns många sätt att arbeta med skönlitteratur i klassrummet. Det behöver inte alltid handla om högläsning. Förutom att diskutera böckerna i klassen får barnen också spela teater, skriva ett eget slut på en saga eller göra egna illustrationer. Ibland används olika program i iPads där barnen får skapa sin egen dockteater. Puppet Pals är ett populärt program i klassen. Att använda sig av modern teknik tillsammans med böcker är en bra ingång för att nå alla barnen och göra det mer intressant. Men i grunden ligger alltid en bok. Skolan är mitt uppe i en jättestor satsning på litteraturen i klassrummet i både förskolan och lågstadiet

– Vi vill bygga undervisningen i svenska på litteratur. Vi utgår alltid från en bok och sedan jobbar vi vidare med den på olika sätt. Vi lyssnar mycket på barnen, de har ofta bra idéer! De älskar att spela teater och göra sina egna tolkningar, säger Kerstin Lerjefors.

Bokpåsar ska öka högläsningen hemma

Något pedagogerna lagt märke till är att högläsningen där hemma har minskat. Barn som inte får högläsning hemma riskerar att halka efter i läsningen och får även svårt att hänga med i andra ämnen. Därför försöker pedagogerna på Västra Berga nu återuppliva intresset för läsning även utanför skoltid. En del av ett större projekt är bokpåsarna. Bokpåsarna är tio påsar med fyra böcker var som valts ut av pedagogerna. Böckerna är snabblästa och bör inte ta mer än 10-15 minuter att läsa.

– Vi vill göra det enkelt att låna hem böcker för att uppmuntra till läsning även utanför skoltid. Det är en del av ett större projekt för att satsa på mer litteratur. Vi jobbar även på att få fram en författare som kan komma och prata om böcker och skrivande med eleverna, säger Camilla Johansson.

Viktigt med diskussion

Skönlitteraturen är en perfekt ingång till diskussion. Ofta kan man känna igen sig i det påhittade också och genom att prata med varandra kan man lära sig något nytt. Det kan handla om en upplevelse, en känsla eller ett svårt ord. Genom att höra andra prata om bokens innehåll kan man också själv få nya tankar om handlingen. Men allt behöver inte handla om sådant man själv känner till, att diskutera en bok kan ju också kittla fantasin. Tänk om boken haft ett annorlunda slut?

– Vi jobbar mycket med teman. Ett tag använde vi oss av Rödluvan och då läste vi flera olika versioner med olika slut. Sedan fick eleverna skriva sina egna versioner också. Vi jobbar på många olika sätt med samma berättelse. Vi går igenom ord som är svåra, pratar om hur boken kunde ha slutat annorlunda eller diskuterar hur det skulle kännas om det som hände i boken hände en själv, säger Lotta Everberg.

En gemensam utgångspunkt

Att arbeta med teman är ett sätt att lägga grunden för en öppen diskussion. Att låta alla läsa samma bok, eller olika versioner av en klassisk saga, skapar en gemensam utgångspunkt. Det gör att alla känner igen sig i berättelsen och har samma referenser till handling och karaktärer när man diskuterar. Det är någonting som pedagogerna märkt är svårare att skapa idag.

– Förr kände alla till Astrid Lindgren och vi vuxna kan relatera till hennes berättelser och vi förstår de påhittade orden för att vi växt upp med dem. De här barnen har inte vuxit upp med Astrid Lindgren och det är svårt att hitta något som de alla känner till. Då kan ett tema vara till bra hjälp för att alla ska hänga med och kunna vara delaktiga i diskussionen, säger pedagogerna.

Orden viktiga för handlingen

Att diskutera vad man läst med andra kan leda till många intressanta diskussioner. Alla har sina egna tolkningar och tankar om berättelsen och ibland är det något ord som är svårt och behöver förklaras. Det är inte alltid man vet vilka ord som kan tolkas fel eller som är kluriga att förstå, då är det viktigt att det finns utrymme för barnen att berätta det. Ibland kan ett ord förändra hela berättelsen och sådana missförstånd upptäcks först när man pratar om boken.

– Det var en elev som inte ens frågade om ordet ”misstänkt” för eleven själv var så säker på vad ordet betydde: Det var ju när man missat tänka!

 Vill du ha fler tips? Läs om varför läslusten är viktig för demokratin.