2020-03-17 11:28
Hegas

Vad händer när du arbetar läsfrämjande över flera gränser? Kanske blir det en fysisk bok! Boken Rimlikt är en del av projektet Selmas Ettlingar som Malin Edgren drivit tillsammans med första klass på Hultbergsskolan i Karlstad.

Böckerna har alltid haft en viktig roll i Malins liv som en källa till både tröst, glädje och fantasi. Med Selmas Ettlingar ville Malin hjälpa fler barn att få den relation till läsning som hon själv har haft och fortfarande har.

– Läsning och skrivande ger en ingång till något viktigt inom oss som hjälper den personliga utvecklingen. Att ha tillgång till ett språk påverkar vår möjlighet att hantera det som livet serverar, tänker jag. Och det vill jag att alla barn ska få med sig, helst så tidigt som möjligt, säger Malin.

Gränsöverskridande projekt

Förutom att samla barnens egna dikter i en bok som givits ut på riktigt, har Selmas Ettlingar även sträckt sig över flera gränser, inom kultur, geografi och ålder. Barnen har träffat författaren Bengt Berg medan skådespelaren Björn Söderbäck visade hur man berättar genom drama. Musikalartisten Cecilie Nerfont Thorgersen tonsatte ett urval av barnens texter som de sedan fick sjunga tillsammans. Malin själv illustrerade barnens texter för att visa hur text och bild kan samspela och lyfta varandra.

– Syftet var att jobba brett och varierat för att visa barnen den mångfald som finns och låta var och en av de femtiofyra eleverna som var med i projektet hitta sin egen ingång.
Extra roligt tyckte Malin det var att se boken ta form. Elever från Brobygrafiska arbetade med text- och bildmaterialet som en del av sin formgivnings-utbildning och det blev ett samarbetsprojekt som lärde och utvecklade alla inblandade.

”Läs böcker barn, annars rostar hjärnan”

Efter varje lektion som avsluta-des med högläsning valde Malin att föra vidare den uppmaning hon själv fick av en bibliotekarie som barn.

– Hon sa ”Läs böcker barn, annars rostar hjärnan”, jag tycker den metaforen är fantastisk och ville att den skulle leva vidare med Selmas Ettlingar. Jag tror jag har lyckats, för när jag möter barnen på stan eller på biblioteket så påminner de mig ofta om just det, att inte låta hjärnan rosta. Barnen är mycket stolta över att ha varit med och skapat en helt egen bok som finns att låna på biblioteket och köpa i bokhandeln. Malin tror att många av dem kommer glömma enskilda aktiviteter i projektet men hoppas att de ändå bär med sig ett minne av att de varit delaktiga i något viktigt.

– Jag hoppas de känner att just deras egen del var betydelsefull i helheten och värd att ta på allvar. Den känslan önskar jag att alla barn som växer upp ska ha. Det ger en bra start i livet.

Sammanhanget är avgörande

Malin tror på att skapa ett större sammanhang för att på så sätt väcka ett intresse, snarare än att bara påstå att läsning är något bra eller viktigt.

– Om vi zoomar ut och ser på berättandet i alla dess olika former, så kommer läsande och skrivande att vara en naturlig och intressant del, tänker jag. Sammanhanget är avgörande för att hjälpa barnen att själva komma på hur spännande och kul det kan vara.

Samtidigt får du inte alltid omedelbar respons, men förhoppningsvis har du i alla fall sått ett litet frö. Malin säger också att skolan har ett tydligt uttalat uppdrag att lära barn läsa och skriva men att alla andra som finns runt barnen, så som föräldrar och kulturarbetare, istället kan agera friare och låta det växa fram tillsammans med något annat.

Ökad läslust är allas ansvar

För att främja läslusten tror Malin att man måste tänka utanför boken och jobba på flera olika fronter samtidigt. Det kan handla om att främja läslusten hos vuxna på jobbet för att de i sin tur ska kunna bli läsande förebilder för sina barn och ungdomar. Ett annat sätt är att låta eleverna jobba ihop med en författare, skådespelare eller musiker. Berättelser finns i så många olika former och text kan vara mycket mer än böcker. Malin menar att vi behöver skapa konkreta förutsättningar för samarbeten mellan olika aktörer för att på riktigt jobba läsfrämjande.

– Det finns så många olika sätt att arbeta på för att främja läslusten men tyvärr är ofta finansieringen ett problem. Pengarna finns att söka i olika stiftelser, fonder och myndigheter, men ofta är det strikt begränsat när det kommer till vilka som får ansöka och administrationen är alldeles för krävande för en enskild lärare som redan har en pressad arbetssituation.

Här menar Malin att politiker och beslutsfattare måste engagera sig mer för att göra projekt som Selmas Ettlingar tillgängliga och möjliga för fler. För även om hon brinner för barns läslust vet hon att kulturarbetare inte kan arbeta gratis.

– Vi kulturaktörer, som kan komplettera skolans uppdrag och familjens möjligheter, behöver få rimliga ekonomiska förutsättningar för att kunna göra det jobbet. Beslutsfattare måste visa att de menar allvar när de säger att barns och ungas läsande är viktigt. Att hjälpa barn att etablera en kontakt med litteratur och ett eget språk gynnar inte bara individen utan hela samhället.

Malins tips för ökad läslust

1. Tänk utanför boken! Tänk berättande. Då kommer läsningen och skrivandet in naturligt.
2. Låt eleverna arbeta ihop med författare, musiker eller skådespelare. Berättelser går att berätta på många sätt!
3. Gör det till ett projekt, och sök finansiering hos stiftelser, fonder och myndigheter.

Vill du ha fler tips på hur du kan väcka läslust? Läs om hur du får barnen att läsa mer