Page 15 - merahegaskatalog_ht25

LJUDNING ÄR VIKTIGT
– När vi pratar med våra lärarkollegor så undrar de
varför de inte känt till phonics tidigare, berättar Lejla
Mandzic och Ingrid Thulin Olander som är logopeder
och specialister inom språk-, läs- och skrivutveckling.
Lärarna känner att metoden har underlättat deras
arbete. Ändå lär man sig inte tillräckligt om den på
lärarutbildningarna.
Länge trodde man att en del barn lär sig läsa genom
helordsmetoden – alltså att man ser hela ord istället för
att ljuda, så som vana läsare ofta gör.
– Men man kan inte hoppa över ljudningsstegen,
förklarar Ingrid. Vi måste först mödosamt ljuda oss
igenom jättemånga ord. När de ordbilderna lagras i
hjärnan har vi automatiserat läsningen och knäckt
koden.
LÄSNING BYGGER OM HJÄRNAN
– Att utveckla en språkförståelse är inprogrammerat
i oss; det är genetiskt betingat. Men avkodning är
annorlunda. Det är en ganska ny uppfinning, och våra
hjärnor har inte hunnit anpassa sig. Vi har delar av
hjärnan som är skapta för att känna igen ansikten. Och
då bygger vi om de områdena till att känna igen ord
och bokstäver istället, förklarar Lejla.
KARTLÄGGA BEHOVET
– Två tredjedelar av eleverna knäcker koden enkelt,
säger Ingrid. Det spelar inte så stor roll vilka metoder
vi väljer i undervisningen, de kommer ändå att lära sig
läsa. Men för den sista tredjedelen spelar det stor roll.
Att kartlägga var eleverna ligger i sin läsutveckling är
centralt för att kunna utforma en effektiv läsundervis-
ning. När pedagogen ser vad varje elev kan och vad
de kämpar med blir det tydligt var de ska lägga fokus.
Men screening i sig är inte målet.
– Att testa en elev lär den ju inte att läsa, påpekar
Ingrid.
ISBN 978-91-8093-287-5 Pris 268 kr
Läs lättare av Karin
Salmson handlar om
utmaningar i läsin-
lärningen och hur de
kan avlastas. Ingrid
och Lejla har skrivit
förordet och ett helt
kapitel handlar om
avkodning.
ARBETA
FORSKNINGSBASERAD METOD
Så hur hjälper vi fler barn och unga att bli starka
avkodare? Den samlade forskningen säger: phonics.
– Phonics är en metod som på ett systematiskt sätt
lägger grunden för avkodningen. Den baseras på att
barnen lär sig kopplingen ljud-bokstav först och stegvis
utmanas, förklarar Lejla. Det går i linje med
vetenskapen om hur hjärnan lär sig läsa.
– Om ungefär 80 procent av eleverna lär sig läsa
med andra metoder kan phonics göra över 95 procent
av eleverna till goda avkodare, konstaterar Ingrid.
Snart finns det
avkodningsböcker med
phonics som grund.
Läs mer på s. 16-17.
TRE TIPS TILL PEDAGOGEN!
Att frigöra tid för screening och för att
implementera en ny läsmetod för elever som
behöver extra stöd är en organisatorisk fråga för
skolledningen, inte ditt ansvar.
Prata med dina elever om olika typer av böcker
– vissa är för att träna avkodning så att de ska bli
bättre på att ljuda samman bokstäver, vissa passar
för högläsning som stärker språkförståelsen.
Glöm inte proximala zonen! Ge eleverna
lästräningsböcker som är precis där de är i sin
läsutveckling. Inget motiverar som känslan av att
klara en uppgift och uppleva att man blir lite
bättre hela tiden.
15