Anette Helgesson är bibliotekarie på Bollnäs bibliotek i Hälsingland och hon älskar att hitta rätt bok till rätt person. ”Alla har rätt till makten att förstå” är namnet på den kampanj som Bollnäs bibliotek nu driver som ett sätt att uppmärksamma lässvårigheter – och de har använt sig av minst sagt kreativa metoder.
För att försöka visa hur frustrerande och exkluderande det är att inte förstå vad som skrivs i text så bestämde sig Bollnäs bibliotek för att inte bara prata, utan visa.
Till politikerna skickades det bluff-fakturor på indonesiska och den lokala tidningen fick ett omslag där alla bokstäver och ord var omkullkastade.
– Med obegripliga texter ville vi att beslutsfattare själva skulle få uppleva hur frustrerande det är att inte förstå och även påminna om hur viktiga biblioteken är för den som har svårt att läsa. Det gäller även de som inte kan språket eller de som har svårt att hänga med i den digitala utvecklingen.
Ett demokratiskt uppdrag
Biblioteken har ett demokratiskt uppdrag: att ge alla samma tillgång till fakta, nyheter, kultur och inspiration – oavsett förutsättningar. Det står skrivet i både bibliotekslagen och FN:s mänskliga rättigheter. Men Anette och hennes kollegor såg ett problem när de förstod att många faktiskt inte ens känner till vad biblioteket har att erbjuda, och de ville nå ut till dem. Speciellt bekymmersamt är det om politiker har en förlegad syn på bibliotekets funktion, menar hon.
– Det ville vi ändra på, samt även göra biblioteket mer tillgängligt med tydligare skyltning och genom att vidga vår kommunikation med fler språk och med språköverskridande symboler på plats i biblioteksrummet.
På Bollnäs bibliotek ville man stärka bibliotekets status men också göra omvärlden införstådd i vad det finns för värde med att kunna förstå ord och texter. Enligt henne är biblioteket en plats där alla får chansen att förstå – och ta del av makten som följer med det.
– Bibliotekets betydelse för att alla människor ska ha samma möjligheter är ständigt närvarande för oss, säger Anette.
Kommunikation för alla
Under dyslexiveckan kommer mellanstadieelever bland annat att få träffa författare Pernilla Gesén som själv har dyslexi för att höra hur hon upplever och handskas med det i vardagen och i sitt skrivande. Detta är en del av bibliotekets stora kampanj. Med syfte att uppmärksamma det faktum att alla inte tar till sig information på samma nivå har Anette och hennes kollegor valt att fokusera på obegripligheter. Förutom bluff-fakturor och en stökig förstasida på lokaltidningen har de också kastat om bokstäverna på annonser på kommunens stortavlor. De vill skapa en känsla för hur de kan vara att ha dyslexi i en värld full av kommunikation.
– I media och all kommunikation är det bra att försöka ha en lättläst version av texten, inte använda krångliga ord eller onödiga metaforer. Den vanligaste myten om dyslexi är att man är lat eller man inte kan något, fastän man egentligen kan vara jättebra på många andra saker än att just läsa.