Page 67 - Hegas-Hostkatalog-2019_FLIP PDF

hyttande näve
lar om käll-tillit. Varför har vi förtroende för en källa men inte en annan? I alla sammanhang finns det mer eller mindre tro- värdiga källor. Ofta tror vi också mer på sådant som stämmer överens med vad vi själva redan tycker och tänker. Men om du aldrig ställer dig kritisk till en källa, om du alltid skulle tro på en viss källa oavsett vad den säger – då ser du det inte som en trovärdig källa. Då ser du upp till den personen eller har en personlig relation till den.
Vi måste också kunna känna igen när det är en åsikt eller en redogörelse för fakta. Det kan vara lite svårare ibland.
– Vi är aldrig så lättlurade som när vi vill tro att det är sant.
Så tränar du källkritik!
1. Gör det till en detektivjakt. Hitta något som är intressant för eleven att ta reda på san- ningen om. Finns det ett intres- se för ämnet, finns det också ett värde i källkritiken.
2. Bemöt och intressera dig för vad eleven läst och hört. Om nå- gonting låter galet, så vore det ju faktiskt galet om det var sant! Var kan ni hitta mer informa- tion? Vem säger vad och varför?
3. Granska vandringssägner. Har de förändrats över tid? Har ni hört olika versioner? Diskutera varför det kan vara så och hur samhället påverkat berättelsen.
nas ett värde i att avslöja att en artist är fejk.
– På så sätt bygger man undervisningen på elevernas intressen och får dem att se en vinning i att vara kritiska till vad de läser och hör.
Fantasi eller propaganda
Givetvis finns det historier som inte alls är sanna men kan vara spännande ändå. Jack vet att det är vad som lockar många till Creepypodden. Vi människor älskar att lyssna på historier som får oss att undra om det
är sant eller inte. Fantasi och historieberättande är en del
av hur vi lär oss om världen. Ibland är det just tanken på
om någonting är sant eller inte som får oss att tänka ett extra steg och upptäcka nya saker. Konspirationsteorier är också en typ av historier som fascinerar människor, men Jack menar
att det finns ett osunt och ett sunt förhållningssätt till sådana berättelser.
– Det osunda förhållningssät- tet är att man tror på det man hör eller läser utan att ifrågasät- ta. Sedan låter man det prägla sin omvärld och hur man ser på andra människor. Det mer sun- da sättet är att se det som en spännande historia och att det vore sjukt om det var sant. Där låter man inte historien påverka en men man kan ändå ta till sig det som en bra historia.
Bekräfta elevernas intressen
Jack är noga med att påpeka att källkritik inte får handla om att någon är dum som gått på en historia. Vi kan alla göra det nå- gon gång. Istället bör intresset för historien lyftas och bekräf- tas. Tillsammans med eleven går det sedan att söka reda på sanningen.
– Om en elev till exempel säger att den läst att media styrs av Stefan Löfven är det ett ypperligt tillfälle att lyfta ett samtal om det. Finns det en nyfikenhet inom ämnet, se det som en öppning för diskussion istället för att bara slå ner det som falskt.
Enligt Jack är det viktigt att bemöta de känslor som upp- står och på ett sätt bekräfta de tankar eleven har. Om nu media styrs av en politiker vore det ju faktiskt galet och vi alla borde protestera på gatorna – det måste vi ju ta reda på om det
är sant! Gå sedan tillsammans med eleven igenom vem som säger vad och varför, hur det politiska systemet och media fungerar och forska i vad som är sant och inte.
– Eleven har ju praktiskt taget bett dig om en SO-lektion, jag förstår inte varför man inte bara skulle ge eleven den lektionen då.
När vi vill att det ska vara sant
En viktig del i källkritiken hand-
67
FAKTA