Page 24 - Hegas-Hostkatalog-2019_FLIP PDF

Man ska alltid se
på historien som
preliminär
Hans Albin Larsson är professorn i historia som faktagranskat böckerna På plats i tiden. I det här fallet handlar faktakollen om en rimlighetsbedömning. Han har helt enkelt kollat om berättelsen stämmer med det vi vet om historien. Men varför är det så viktigt att kunna sin historia och vad innebär det egentligen att vara aktivt historiemedveten?
Hans Albin berättar att det finns olika definitioner av begrep-
pet historiemedvetande. Den lättaste att förstå är den som står i grundskolans kursplan för historia. Det handlar helt enkelt om att få ett historiskt samman- hang, att genom dåtiden förstå nutiden och framtiden bättre. Ett aktivt historiemedvetande är att omvandla denna förståelse till en personlig bedömning av dåtid, nutid och framtid. När
vi förstår att saker som händer nu har påverkats av saker som hänt tidigare, kan vi också göra en bedömning av vad som kan hända i framtiden.
– Ett samhälle utan historie- kunskaper är som en individ utan minne.
Historia, läsning och kritiskt tänkande hänger samman
Men vilken roll har läsningen
i detta? Jo, genom att läsa kan
vi också lära oss mycket om världen och om vår historia. Det finns böcker som utspelar sig i en annan tid eller som berättar om världens historia. Genom de berättelserna får vi förståelse för hur saker och ting blivit som de blivit. Ju mer vi lär oss om det förflutna, desto mer kan vi för- stå om oss själva och nutiden, men också framtiden.
Att läsa om historia gör oss också bättre på kritiskt tänk- ande. En viktig del av historie- undervisningen är att lära sig vad som faktiskt hänt enligt forskarna. En annan del är att förstå hur vi kan veta allt vi vet om historien. Om man lär sig
24 • Du hittar alla titlar på hegas.se
9–12år