Page 71 - 20_01_Hegas Vårkatalog_FLIP_PDF
P. 71

    Lever krokodilen? Trubbnoskrokodilen är en av världens minsta krokodiler och tycker om att ta det lugnt. Den är också utrotnings- hotad och en del av Tropikariets arbete med bevarande av arter.
– Vi vet ju inte om en viss grodas skinn utsöndrar ett ämne som skulle kunna bli en livsnödvändig medicin för oss människor, fortsätter Johnny.
I den del av Tropikariet som handlar om vattenlevande djur kan man sticka ner händerna till putsräkorna som lyckligt kryper fram och börjar putsa dina fingrar. Det kittlas lite men utbytet av tjänster är värt det. Personen som sticker ner han- den får sina händer noggrant rengjorda och räkorna får mat. På vägen ut ur rummet sitter en informationsskylt som berättar om jätteräkans miljöpåverkan. Kombinationen mellan upple- velse och information är ett sätt att uppmuntra till diskussion och förankra teorin i något praktiskt.
När barnen får uppleva det de läst om används alla sinnena, vilket bidrar till en större förstå- else för helheten. För även om mycket information går att ta till sig genom att lyssna eller att läsa, är det först när vi verkli- gen får uppleva det med flera sinnen som vi kan sätta det i en kontext, menar Johnny. Målet med upplevelsen på Tropika- riet är att genom intryck och förverkligande få människor att börja bry sig och känna en sam- hörighet med djur och natur.
– I dagens samhälle lever vi så avskärmat från naturen. Vi pra- tar om naturen och oss själva som om det var två olika delar av världen, men faktum är ju att vi är en del av naturen, hela tiden, säger Charlotta.
– Vi säger att vi ska gå ut i naturen, men var finns egentli- gen naturen? Den är ju överallt, fortsätter hon.
Lever krokodilen?
På Tropikariet får man många nyfikna frågor. Den vanligaste frågan är såklart om krokodilen verkligen lever men det väcks också mycket tankar kring klimatet och miljön. Framför allt upplever Charlotta och Johnny att barnen vid besöket plötsligt kan relatera till djuren. Många diskussioner handlar om hur djuren äter, sover eller beter
sig och ofta jämför barnen sig själva med djuren.
– Det är deras sätt att förstå och det blir lättare när man faktiskt får se och uppleva det, säger Charlotta som jobbar mycket med just den pedagogis- ka delen av Tropikariet.
Men hon är noga med att man inte ska sluta läsa böck-
er, istället handlar det om att praktik och teori kompletterar varandra. När barnen läser får de en grundläggande förståelse för det de sedan upplever och upplevelserna gör det lättare att förstå vad de läser. Någonting som blir extra viktigt i stora frå- gor som klimatet, som är både komplext och kan kännas långt ifrån ens eget vardagsliv.
Håll lektionen utomhus
Ibland gäller det också att börja smått. Det kan handla om att studera myror i skogen, titta på olika slags träd, försöka hitta likheter mellan olika djur eller prata om vilka som är köttätare eller växtätare och se hur de beter sig i det vilda. Och hur gamla kan träd bli? Är det de högsta träden som är äldst
eller hur fungerar egentligen skogen? Och vilka lever i vatten, är det bara fiskar? Vad händer med dem när det hamnar plast i vattnet? Ta en titt i närmaste sjö och se vad ni kan hitta.
– Frågan är egentligen inte vad man kan göra i klassrum- met för att lyfta frågor om djur, natur och hållbarhet. Det är inte ens i klassrummet man ska vara kanske? Det finns så många platser att besöka och enkla saker att göra utomhus som kan komplettera böckerna och bidra till en ökad förståelse, menar Charlotta.
   71
  FAKTA
  
















































































   69   70   71   72   73