Helena Karlsson
När jag var liten älskade jag att läsa. Jag älskade alla sorters djur och att vara i Norrland hos min mormor och morfar. Jag tyckte om att vara ute. Jag kunde sitta i timmar och läsa. Jag brukade fantsiera och hitta på berättelser. När jag tänker på det är jag ungefär likadan nu, som då. Fast jag är vuxen, gift och har tre barn. Jag tycker fortfarande mycket om att läsa. Jag tycker om djur och bor på en liten gård.
Varje sommar packar vi bilen full med badkläder, tält och hundar och åker till vår stuga i Norrland. Vi badar, fiskar och ibland åker vi upp till fjällen. Jag sitter fortfarande och fantiserar och tycker mycket om att skriva. På vardagarna arbetar jag på en gymnasie-särskola i Kinna, som ligger i Västergötland.
Språk är något som intresserar mig mycket. Hur vi lär oss kommunicera, att läsa och skriva. Hur vi kommer ihåg saker och hur vi hittar det som vi är bra på. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att trots att vi människor är så olika så är vi på många sätt faktiskt också ganska lika. Vissa saker tycker vi om, andra saker gillar vi inte alls. Vissa saker är svåra för oss, andra är lätta. Vissa saker brinner vi för, andra saker vill vi helst slippa. Vi har alla vår egen historia. Och är lika speciella. Det tycker jag är viktigt.
Titta gärna in på min blogg: helenakarlssonforfattaren.blogspot.com/